Joakim Larsson (forskare)

D.G. Joakim Larsson
Joakim Larsson 2024.
Född	1969
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Göteborgs universitet, postdoktorat, 2003[1] University of Texas at Austin, postdoktorat, 2001[2] Göteborgs universitet, filosofie doktor, 2000[3] Memorial University Department of Ocean Sciences, 1995[4] Göteborgs universitet, master of science, 1993[5]
Sysselsättning	Forskare
Arbetsgivare	Sahlgrenska akademin (2003–2007)[6] Sahlgrenska akademin (2007–2009)[7] Universitetet i Cambridge (2007–)[8] Sahlgrenska akademin (2009–2012)[9] Sahlgrenska akademin (2013–)[10]
Redigera Wikidata

Joakim Larsson, född 1969 i Ljungby, är en svensk biolog känd främst för sina studier kring läkemedel och antibiotikaresistens i miljön.[11][12]

Larsson disputerade 2000 vid Göteborgs universitet.[13] Sedan 2012 är han professor i miljöfarmakologi vid avdelningen för infektionssjukdomar vid Institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Sedan 2016 är han även föreståndare för Centrum för Antibiotikaresistensforskning (CARe) vid Göteborgs universitet.[14]

Forskning

Larssons upptäckt att etinylestradiol bidrog till feminiseringen av fisk 1999[15] var en av de utlösande faktorerna för en allmän oro över läkemedel i miljön. Hans forskning om antibiotikaföroreningar från läkemedelstillverkning i Indien har fått betydande uppmärksamhet[16], bland annat i flera dokumentärfilmer[17][18][19]. Denna och senare forskningsstudier från Larssons forskargrupp kring bland annat gränsvärden för utsläpp[20] har lett till olika samhällsåtgärder, bland andra:

• En global WHO-standard för att begränsa utsläpp från antibiotikatillverkning [21]
• Två punkter (76, 91) om begränsningar av utsläpp från antibiotikatillverkning i en FN-deklaration [1]
• Ett indiskt lagförslag att begränsa utsläppen[22]
• Frivilliga åtaganden från många av världens största läkemedelsföretag att minska industriella utsläpp av antibiotika, samt utveckling av en internationell utsläppsstandard[23]
• Införande av miljökriterier vid upphandling av läkemedel i Sverige och Norge

• En revidering av den svenska modellen för generisk substitution av läkemedel som väger in företagens utsläppskontroll[24]
• Flera FN-organ,[25] Europaparlamentet och G7 har uttalat ett internationellt behov av motsvarande åtgärder, inklusive ökad transparens i läkemedelsproduktionskedjan.

Joakim Larsson har publicerat över 200 vetenskapliga artiklar[26]. Sedan 2018 tillhör han de 1% mest högciterade forskarna i världen [27]enligt Web of Science.

Priser och utmärkelser

Larsson var mottagare av det första nationella priset för effektiv forskningskommunikation (2023) instiftat av Örebro universitet och Hamrin Foundation. [28]Han mottog även Eric K. Fernströms pris för unga, särskilt lovande och framgångsrika forskare år 2012.

---

Referenser

1. ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.^[källa från Wikidata]
2. ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.^[källa från Wikidata]
3. ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.^[källa från Wikidata]
4. ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.^[källa från Wikidata]
5. ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.^[källa från Wikidata]
6. ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021.^[källa från Wikidata]
7. ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021.^[källa från Wikidata]
8. läs online, orcid.org , läst: 12 januari 2019.^[källa från Wikidata]
9. ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021.^[källa från Wikidata]
10. ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021.^[källa från Wikidata]
11. ”Joakim Larsson får nyinstiftat pris i forskningskommunikation”. akademiliv.se. 13 april 2023. https://akademiliv.se/2023/04/90926/. Läst 8 november 2023. 
12. Larsson, D. G. Joakim; Flach, Carl-Fredrik (2022-05). ”Antibiotic resistance in the environment” (på engelska). Nature Reviews Microbiology 20 (5): sid. 257–269. doi:10.1038/s41579-021-00649-x. ISSN 1740-1534. https://www.nature.com/articles/s41579-021-00649-x. Läst 8 november 2023. 
13. Larsson, Joakim (2000). Endocrine disruption in fish: sex ratios, secondary sex characters and estrogen-induced proteins. Göteborg: Vasastadens bokbinderi. Libris 7447329. ISBN 9162841041 
14. ”Centre for Antibiotic Resistance Research, CARe, University of Gothenburg” (på engelska). www.gu.se. 8 december 2023. https://www.gu.se/en/care. Läst 8 november 2023. 
15. Larsson, D. G. J; Adolfsson-Erici, M; Parkkonen, J; Pettersson, M; Berg, A. H; Olsson, P. -E (1999-04-01). ”Ethinyloestradiol — an undesired fish contraceptive?”. Aquatic Toxicology 45 (2): sid. 91–97. doi:10.1016/S0166-445X(98)00112-X. ISSN 0166-445X. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0166445X9800112X. Läst 8 november 2023. 
16. U. N. Environment (17 september 2020). ”Antimicrobial resistance: a global threat” (på engelska). UNEP - UN Environment Programme. Arkiverad från originalet den 24 november 2023. https://web.archive.org/web/20231124154055/https://www.unep.org/explore-topics/chemicals-waste/what-we-do/emerging-issues/antimicrobial-resistance-global-threat. Läst 1 december 2023. 
17. ”Superbugs: The Dark Side of India’s Drug Boom”. https://www.youtube.com/watch?v=ASBeOZlujSw. Läst 1 december 2023. 
18. ”The real price of cheap medicine” (på nederländska). BNNVARA. https://www.bnnvara.nl/videos/300875. Läst 1 december 2023. 
19. ”The Bacteria Threat” (på norskt bokmål). 1 april 2016. https://tv.nrk.no/serie/brennpunkt/2016/MDDP11003016. Läst 1 december 2023. 
20. Bengtsson-Palme, Johan; Larsson, D. G. Joakim (2016-01-01). ”Concentrations of antibiotics predicted to select for resistant bacteria: Proposed limits for environmental regulation”. Environment International 86: sid. 140–149. doi:10.1016/j.envint.2015.10.015. ISSN 0160-4120. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160412015300817. Läst 1 december 2023. 
21. ”New global guidance aims to curb antibiotic pollution from manufacturing” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/news/item/03-09-2024-new-global-guidance-aims-to-curb-antibiotic-pollution-from-manufacturing. Läst 4 november 2024. 
22. ”Antibiotic pollution: India scores a global first with effluent limits – 2020” (på amerikansk engelska). ReAct. https://www.reactgroup.org/news-and-views/news-and-opinions/year-2020/antibiotic-pollution-india-scores-a-global-first-with-effluent-limits/. Läst 1 december 2023. 
23. ”Antibiotic Manufacturing Standard” (på amerikansk engelska). AMR Industry Alliance. https://www.amrindustryalliance.org/antibiotic-manufacturing-standard/. Läst 1 december 2023. 
24. Regeringen och Regeringskansliet (7 maj 2021). ”Uppdrag angående försöksverksamhet för en miljöpremie i läkemedelsförmånssystemet”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/05/uppdrag-angaende-forsoksverksamhet-for-en-miljopremie-i-lakemedelsformanssystemet/. Läst 1 december 2023. 
25. ”Technical brief on water, sanitation, hygiene (WASH) and wastewater management to prevent infections and reduce the spread of antimicrobial resistance (AMR)” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/publications-detail-redirect/9789240006416. Läst 1 december 2023. 
26. ”Larsson D G J”. scholar.google.com. https://scholar.google.com/citations?user=qN_dRRcAAAAJ. Läst 1 december 2023. 
27. ”Highly Cited Researchers” (på engelska). Clarivate. https://clarivate.com/highly-cited-researchers/. Läst 1 december 2023. 
28. ”Joakim Larsson och Anna Duberg får pris för framstående kommunikation om forskning - Nyhetsarkiv - Örebro universitet”. www.oru.se. 13 april 2023. https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2023/varldsledande-antibiotikaforskare-far-priset--for-forskningskommunikation-jatteroligt/. Läst 1 december 2023.