Oscar Lövgren skriver om psalmen: “Kristushymn, diktad 1904 och trykt i Bymissionaeren 6.8 samma år. M. fick inspirationen till sången, då han en söndagsförmiddag lyssnade till en predikan i ett kapell i Oslo. Möjligen utan förf:s avsikt var han påverkad av en Maria-visa, som 1893 översatts för Katholsk Salmebog: Du er den reneste kvinne og eneste. Denna är en övers. från Des Knaben Wunderhorn, en samling tyska folkvisor utg. av Arnim och Clemens Brentano 1806-08.”
Melodin (D- eller C-moll, 3/4) komponerades av Caroline Sørlie omkring 1910.[1]
Psalmen har översatts till svenska flera gånger, först av Edvard Evers 1917 (Jesus, det renaste), senare av bland annat Catharina Broomé 1984 (Jesus, det skönaste).[1] Den har även fortsättningsvis gärna sjungits på norska både som solosång och allsång, vilket är ovanligt för en norsk psalm i Sverige, medan norrmännen däremot oftare sjunger psalmer på svenska (bland annat Blott en dag).
Publicerad i
Frälsningsarméns sångbok 1929 som nr 293 med titeln "Jesus, det skönaste" under rubriken "Jubel, erfarenhet och vittnesbörd".
Psalmer och Sånger 1987 som nr 375 i Broomés översättning med titeln "Jesus, det skönaste", under rubriken "Fader, Son och Ande - Jesus, vår Herre och broder".[1]
Frälsningsarméns sångbok 1990 som nr 501 med titeln "Jesus, det skönaste", under rubriken "Lovsång, tillbedjan och tacksägelse"