Jaakko Gummerus, född 13 oktober 1870 i Säminge, död 24 november 1933 i Tammerfors, var en finländsk kyrkohistoriker, professor i kyrkohistoria i Helsingfors 1900–1920, biskop i Borgå 1920–1923, därefter i Tammerfors till 1933. Han var bror till Lauri Pihkala.
Gummerus studerade bland annat i Leipzig och Halle, och prästvigdes 1897.[1] Han representerade Finlands kyrka vid ett flertal kyrkliga möten i Norden och Estland. Som sekreterare i Finska kyrkohistoriska samfundet 1901-20 och dess ordförande från 1920 och som ledamot av Finska historiska har Gummerus befordrat den kyrkohistoriska forskningen. Som ordförande i Sällskapet för evangelisation på industriorter och i Centralförbundet för Finska kyrkans församlingsarbete med flera föreningar har Gummerus verksamt deltagit i praktiskt kyrkligt och religiöst arbete samt representerat finska kyrkan vid internationella kyrkliga konferenser.[2]
Bland Gummerus skrifter märks Beiträge zur Geschichte des Buss- und Beichtwesens in der schwedischen Kirche des Mittlelalters (1900), Die homöusianische Partei bis zum Tode des Konstatius (1900), Vår kyrkas uppgifter i närvarande tid (1918), Lärobok i kyrkohistoria (1907 tillsammans med Vilhelm Rosenqvist) och andra läroböcker i kyrkohistoria. Gummerus var även utgivare av Synodalstatuter (1902) och Teologisk tidskrift (1916-). Till Gummerus 60-årsdag utgav en festskrift ingående i Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar (1930).[2]
Han utgav biografier över Philipp Melanchton (1897), Mikael Agricola (1903) och Johannes Gossner (1931).[1] År 1923 promoverades han till teologie hedersdoktor vid Lunds universitet.[3]
Gummerus hade en viktig position inom ramen för de lutherska kyrkornas internationella samarbete och understödde även ekumenik.
Utmärkelser
[Redigera Wikidata]
Bibliografi
Noter
- ^ [a b] Gummerus, Jaakko i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Gummerus, Jaakko i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
- ^ [a b c d] läs online, kansallisbiografia.fi , läst: 17 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3001, läst: 17 december 2023.[källa från Wikidata]
Externa länkar