sv Isoodon macrourus

	Isoodon macrourus; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Däggdjur; Mammalia
Infraklass	Pungdjur; Marsupialia
Ordning	Grävlingpungdjur; Peramelemorphia
Familj	Punggrävlingar; Peramelidae
Släkte	Kortnästa punggrävlingar; Isoodon
Art	Isoodon macrourus
Vetenskapligt namn
	§ Isoodon macrourus
Auktor	(Gould, 1842)
Utbredning
	Utbredningskarta (svart = lokalt utdött)
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Isoodon macrourus^[2]^[3]^[4]^[5] är en pungdjursart som först beskrevs av John Gould 1842. Isoodon macrourus ingår i släktet kortnästa punggrävlingar och familjen punggrävlingar.^[6]^[7]

Artepitetet i det vetenskapliga namnet är sammansatt av de gammalgrekiska orden makros (lång/stor) och oura (svans).^[8]

Utseende

Arten blir ungefär 40 cm lång (huvud och bål), har en cirka 15 cm lång svans och väger omkring 1200 g. De minsta vuxna exemplaren väger endast 260 g och de största individerna väger 1500 g. Hannar är allmänt större än honor. Djuret påminner i viss mån om en gnagare i utseende. På ovansidan förekommer borstig päls men inga taggar. Den har en ljusbrun färg med några glest fördelade svarta streck. Det finns en ganska tydlig gräns mot den vitaktiga undersidan. Isoodon macrourus är större än Isoodon obesulus men de kan i naturen inte förväxlas på grund av skilda utbredningsområden.^[9]

Utbredning

Pungdjuret förekommer i norra och östra Australien och vistas där i låglandet och på bergstrakter som är upp till 1 200 meter höga. Arten hittas även på södra och sydöstra Nya Guinea. Habitatet utgörs av savanner som är täckta av gräs och buskar.^[1]

Ekologi

När honan inte är brunstig lever varje individ ensam. De markerar reviret med vätska från körtlarna som finns vid öronen, vid munnen, vid stjärten och hos honor även vid pungen (marsupium). Vid territoriers gränser kan strider mellan hannar förekomma och ibland dör en av motståndarna. När båda överlever blir vinnaren dominant.^[9]

Isoodon macrourus letar på natten efter föda som utgörs av daggmaskar, av insekter och av växtdelar som bär och frön. Med sitt bra utvecklade luktsinne kan den hitta föda i det översta jordlagret. Parningen kan ske under olika årstider. Honan är i genomsnitt 12,5 dagar dräktig och sedan föds två till fyra underutvecklade ungar. De kravlar till moderns pung och börjar dia vid en spene. Ungefär 60 dagar efter födelsen slutar honan med digivning. Könsmognaden infaller för honor efter ungefär 4 månader och för hannar efter 6 till 7 månader. Isoodon macrourus lever i genomsnitt två år. Under denna tid kan honor ha 8 till 11 kullar.^[9]

Status

Isoodon macrourus jagas på Nya Guinea av människor för köttets skull. I Australien påverkas den i viss mån av landskapsförändringar och av bränder. Några individer dödas av hundar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.^[1]

Underarter

Arten delas in i följande underarter:^[6]

I. m. macrourus
I. m. moresbyensis

Källor

^ [a b c] Lunney, D., Dickman, C. & Woinarski, J. 2016 Isoodon macrourus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 5 april 2023.
^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
^ (1998) , website Isoodon macrourus, Mammal Species of the World
^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
^ Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.
^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (8 februari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
^ Conder & Strahan, red (2007). ”Isoodon macrourus”. Dictionary of Australian and New Guinean Mammals. CSIRO PUBLISHING. sid. 61. ISBN 978-0-643-10006-0
^ [a b c] Benjamin Fishman (2000). ”Northern brown bandicoot” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Isoodon_macrourus/. Läst 12 november 2017.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Isoodon macrourus.
Bilder & media
Wikispecies har information om Isoodon macrourus.
Artförteckning

[iucn-1] [a b c] Lunney, D., Dickman, C. & Woinarski, J. 2016 Isoodon macrourus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 5 april 2023.

[col728-2] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing

[col734-3] (1998) , website Isoodon macrourus, Mammal Species of the World

[col735-4] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2

[col819-5] Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.

[COL-6] [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (8 februari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.

[source-7] ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26

[Conder-8] Conder & Strahan, red (2007). ”Isoodon macrourus”. Dictionary of Australian and New Guinean Mammals. CSIRO PUBLISHING. sid. 61. ISBN 978-0-643-10006-0

[ADW-9] [a b c] Benjamin Fishman (2000). ”Northern brown bandicoot” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Isoodon_macrourus/. Läst 12 november 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Isoodon macrourus