sv Irisar

	Irisar
	Iris × germanica; Från Franz Eugen Köhler:; Pflanzen in naturgetreuen Abbildungen mit kurz erläuterndem Texte (Bild 92 III); A. B. Delar av växten; 1. Blomma utan kronblad (kronrör), pistill med 3 märken; 2. Fruktämne, uppskuret på längden; 3. Ståndare, förstorade; 4. Pollenkorn, förstorade; 5. Fruktämne, uppskuret på tvären, förstorat;
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga växter; Monocotyledonae
Ordning	Sparrisordningen; Asparagales
Familj	Irisväxter; Iridaceae
Släkte	Irisar; Iris
Vetenskapligt namn
	§ Iris
Auktor	L.
Arter
	Babylonisk junoiris (Iris aucheri); Bläckiris (Iris × kochii); Brokig junoiris (Iris 'Warlsind'); Brokiris (Iris versicolor); Bäckiris (Iris wilsonii); Citroniris (Iris forrestii); Dansk iris (Iris spuria); Doftande junoiris (Iris cycloglossa); Doftiris (Iris unguicularis); Douglasiris (Iris douglasiana); Dvärgiris (Iris pumila); Engelsk iris (Iris latifolia); Fläderiris (Iris ×sambucina); Fransiris (Iris japonica); Glansiris (Iris laevigata); Gräsiris (Iris graminea); Gul junoiris (Iris bucharica); Gul våriris (Iris winogradowii); Guldiris (Iris ×monnieri); Gullbandsiris (Iris orientalis); Himalajairis (Iris clarkei); Holländsk iris (Iris ×hollandica); Hundiris (Iris lutescens); Indianiris (Iris missouriensis); Japansk iris (Iris ensata); Kinesisk iris (Iris bulleyana); Koppariris (Iris fulva); Koralliris (Iris foetidissima); Krypiris (Iris cristata); Kustiris (Iris tenax); Kyrkogårdsiris (Iris albicans); Lavendelblå junoiris (Iris graeberiana); Leopardblomma (I. domestica); Louisiana-iris (Iris Louisiana-Gruppen); Majiris (Iris lactea); Orjeniris (Iris orjenii); Pamiriris (Iris stolonifera); Perseriris (Iris persica); Pingstiris (Iris Intermedia-Gruppen); Rabattiris (Iris Sibirica-Gruppen); Regnbågsiris (Iris Reticulata-Gruppen); Rumänsk iris (Iris reichenbachii); Saltiris (Iris spuria subsp. guldenstaedtiana); Samarkandiris (Iris magnifica); Sammetsiris (Iris chrysographes); Sideniris (Iris hoogiana); Silveriris (Iris pallida); Skomakariris (Iris aphylla); Skäggiris (Iris variegata); Småiris (Iris Pumila-Gruppen); Snöiris (Iris histrioides); Sorgiris (Iris susiana); Spansk iris (Iris xiphium); Stor strandiris (Iris delavayi); Strandiris (Iris sibirica); Strimiris (Iris ×monspur); Stäppiris (Iris korolkowii); Svärdslilja (Iris pseudacorus); Takiris (Iris tectorum); Trädgårdsiris (Iris Germanica-Gruppen); Tuviris (Iris setosa); Tyskiris (Iris germanica); Ungersk iris (Iris ruthenica); Vintergäcksiris (Iris danfordiae); Violiris (Iris sanguinea); Violrotsiris (Iris germanica 'Florentina'); Våriris (Iris reticulata);
Synonymer
	Irissläktet; Leopardblomssläktet; (Belamcanda Adans.) Cryptobasis Nevski; Gemmingia Heist. ex Fabr.; Iridodictyum Rodion.; Juno Tratt.; JunopsisWern.Schulze; Pardanthopsis (Hance) L.W.Lenz; Siphonostylis Wern. Schulze; Xiphion Mill.;

Irisar (Iris)^[1] ^[2] är ett släkte blommande växter i familjen irisväxter (Iridaceae). Släktet består av åtminstone 300 kända arter.^[3]

Beskrivning

Vissa irisar har rhizomer i stället för rötter, vilka kan ansamla stora mängder vatten. Andra har i stället rotknöl. Samtliga arter har svärdliknande blad. Växtsaften hos irisarterna innehåller giftiga ämnen, som smakar illa och ger irritation på slemhinnorna.^[4]

Blommornas färg varierar mycket beroende på art och odlingsvariant. Vanliga färger är vit, gul, rosa, blå, röd, violett, brun och svart. Den har 6 kronblad varav 3 står upprätt och 3 faller ner. Ett fåtal irisar utvecklas från andra släktmedlemmars rhizom.^[3]

De vanligaste odlade artertna:^{[källa behövs]}

Tyskiris (Iris germanica) som ofta kallas bara iris
Strandiris (Iris sibirica)
Japansk iris (Iris ensata)
Glansiris (Iris laevigata)
Svärdslilja (Iris pseudacorus).

Biotop

Irisar med rhizomer vill stå torrt, medan de med rotknölar vill ha vått. De senare används därför ofta som dammväxter.

Arterna är vanliga i tempererade regioner på norra jordklotet.^[3]

Irisar och människan

Etymologi

Släktnamnet Iris är regnbåge på grekiska. Det anspelar på den rikedom i färgvarianter som olika sorter uppvisar.

Kulturhistoria

Irisar har odlats mycket länge. Kyrkogårdsiris (Iris albicans) har exempelvis odlats sedan 1400-talet f.Kr. i Thutmosis III:s botaniska trädgård i Karnak. Odling av trädgårdsiris-hybrider är känd från europeiska kloster under medeltiden, då den var en medicinalväxt.

Dottertaxa till Irisar, i alfabetisk ordning^[1]

Leopardblomssläktet Belamcanda räknas numera till irisarna.

Bilder

Frön och fröhus
Iris latifolia
Iris sibirica
Iris versicolor

Blomdiagram för Iris-släktet
I mitten syns den tre-rummiga frökapseln uppskuren
Blommans delar:
Anther = ståndareknapp
Beards = hår
Blade of Fall =
Bud = knopp
Blade of Standard = stödblad
Crests =
Falls =
Haft of Fall = -skaft
Standards =< stödbr>Stigmatic Lip = fläckig läpp
Style Arms =
Spathe = hölster
Stem = stjälk

Se även

Svensk Kulturväxtdatabas

Källor

^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (15 januari 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17102002. Läst 26 maj 2014.
^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Iris L. – Irissläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 11 april 2015
^ [a b c] McCudden (red.), Mary Rose (2012). ”Iris”. Britannica Student Encyclopedia. Encyclopaedia Britannica. sid. 157
^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3 sid 44

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Irissläktet.
Wikispecies har information om Irissläktet.
Artförteckning

[COL-1] [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (15 januari 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17102002. Läst 26 maj 2014.

[SKUD-2] Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Iris L. – Irissläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 11 april 2015

[Britannica-3] [a b c] McCudden (red.), Mary Rose (2012). ”Iris”. Britannica Student Encyclopedia. Encyclopaedia Britannica. sid. 157

[4] Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3 sid 44

[1]

[2]

[3]

[4]

Irisar