|
Hollunger
Hollunger var en dansk uradelssläkt från Skåne, som är känd från 1315.[1] Namnet Hollunger har inte brukats som ett släktnamn, men det har använts 1315 som ett epitet och från 1419 som ett förnamn. Namnet Hollunger eller Hjuling och Hjulungger, har förmodligen uppkommit beroende på en felläsning av den latinska formen Holmgerus av namnet Holger vilket förekommit i släkten, eller tolkats av släktvapnet. Några släktmedlemmar har brukat namnen Most eller Gagge. Släkten tillhörde lokal- och lågadeln. Det fanns inga riddare eller länsmän. Den enda ämbetsmannen var en landstingsdomare, vilken kategori vanligtvis togs från de mellansociala skikten. Det kan antas att det finns några medlemmar som inte går att finna i det bevarade källmaterialet, varför luckor förekommer i släktträdet. Således finns det separata släktgrenar vilka inte med säkerhet kan kopplas till varandra. Första manen i släkten nämns 1315 och den sista dog 1513, den sistes syster dog 1556. Vapen
HistoriaDet finns ett flertal släktmedlemmar som inte går att tillskrivas en huvudgård, men flertalet har besuttit betydande gods. Jordberga var känd som sätesgård redan under 1300-talet, då ätten Hollunger skall ha varit gårdens ägare. Under den oroliga tiden vid mitten av 1600-talet brändes den gamla sätesgården ned i samband med de svenska härjningarna i Skåne åren 1643–1644. Dybeck såldes 1487 av den siste i ätten Bing, till Tage Henriksen Hollunger till Dybäck, Bramme och Jordberga, som bland annat uppförde den ännu bevarade östra längan i borgen. Näste ägare blev en svärson till Hollunger, Peder Marsvin. Sätesgårdar inom ätten Släkten har bott på följande gårdar som ägare, eller utan ägande som fogdar, eller länsmän.
Medlemmar ur släkten
Källor
Noter
|
||||||||||||||||||
