Hjälmpärlhöna
Hjälmpärlhöna[2] (Numida meleagris) är en flocklevande hönsfågel, som förekommer över stora delar av Afrika söder om Sahara och som domesticerad i stora delar av västvärlden, i synnerhet Frankrike.[3] UtseendeHjälmpärlhönan är en stor och kraftig hönsfågel som mäter 53–58 centimeter och väger omkring 1,3 kilogram. Den har en rund kropp och ett litet huvud. Fjäderdräkten är gråsvart med små fina vita prickar. Den har obefjädrade ben, en mörkgul eller rödaktig benkam på huvudet som är fjäderlöst och skinnet är rött och blått vilket sträcker sig ned på halsen. Den har korta rundade vingar och kort stjärt. Underarterna skiljer sig i storlek, proportioner, och färg på benkammen och i ansiktet. LätenHjälmpärlhönans läten är omusikaliska, skrovliga och varierande. Bland annat hörs tvåstaviga "ka-back" från honan, hårda "teck-teck-teck..." ibland uppblandade med rullande ljud samt klagande "tje-tjih, tje-tjih,...".[4] Utbredning och taxonomiHjälmpärlhönan delas upp i fem grupper av nio underarter med följande utbredning:[3]
Arten har inplanterats till en rad platser runt om i världen, bland annat södra Frankrike, Saudiarabien, Australien, Kap Verde, Västindien, Komorerna och Hawaii.[5] EkologiHjälmpärlhönan är en flockfågel som ofta lever i familjegrupper eller i större flockar. Den föredrar varma, ganska torra och öppna häckningshabitat med enstaka buskar och träd, som savann eller odlingsbyggd. Den lägger i genomsnitt åtta till tolv ägg direkt på marken i en grund gropp och honan ruvar dem i 27-28 dagar.[5] Hjälmpärlhönan och människanPärlhönsen har fått sitt namn på grund av fjäderdräktens mönstring. Hjälmpärlhönan föds upp för köttets skull, i synnerhet i Frankrike, där dess något mörkare, fasanlika kött uppskattas och ofta förekommer i festligare recept. Status och hotArten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Bildgalleri
Externa länkar
Noter
|