Hertigdömet Legnica
Hertigdömet Legnica, polska: Księstwo legnickie, tjeckiska: Lehnické knížectví, även känt under det tyska namnet Hertigdömet Liegnitz (Herzogtum Liegnitz), var ett hertigdöme i Nedre Schlesien, med Legnica som huvudstad. Hertigdömet var ursprungligen ett polskt-schlesiskt hertigdöme under huset Piast, underställt det polska senioratet, men erkände 1329 kungen av Böhmen som länsherre och blev därigenom del av Tysk-romerska riket. HistoriaHertigdömet bildades 1248, då det polska hertigdömet Schlesien delades. Hertigdömet lösgjorde sig med tiden från den polska kronan och erkände 1329 kung Johan den blinde av Böhmen som länsherre. Liegnitz blev därmed ett hertigdöme under den böhmiska kronan inom Tysk-romerska riket. Vid hertig Wencel II:s död 1419, som fram till 1417 också var biskop av Breslau, dog den ursprungliga Liegnitzgrenen av huset Piast ut, och hertigdömet kom därmed att ärvas av hertigen av Brieg, Ludvig II, som bildade hertigdömet Liegnitz-Brieg (Legnica-Brzeg). Efter Ludvig II:s död uppstod en arvsstrid mellan kejsaren Sigismund, som drog in hertigdömet till den böhmiska kronan, och Ludvigs ättlingar 1436. Arvsstriden avgjordes först 1469 genom att hertigdömet åter förlänades till Fredrik I. År 1520 kom hertigdömet Liegnitz att återförenas med Brieg och 1523 tillkom furstendömet Wohlau genom köp, så att hertigdömet Liegnitz-Brieg-Wohlau bildades. Från 1526 kom hertigdömet att lyda under Habsburgmonarkin. Hertigdömet existerade fram till 1675, då den siste hertigen av huset Piast, Georg Vilhelm av Liegnitz, dog utan manliga arvingar. Hertigdömet uppgick därefter i de böhmiska kronländerna under huset Habsburg fram till 1742, då Schlesien tillföll Preussen genom Österrikiska tronföljdskriget. Hertigar av Legnica
1436 indrogs hertigdömet till böhmiska kronan.
Vid Georg Vilhelms död 1675 utslocknade den schlesiska linjen av huset Piast på manssidan, så att hertigdömet uppgick i Habsburgmonarkins kronländer. Källor
Externa länkar
|