|
Heliga stolens egendomar Heliga stolens egendomar regleras genom Lateranfördraget[1]) mellan påven Pius XI och konungariket Italien 1929.[2] Genom konkordatet åtnjuter en del av Heliga stolens egendomar på italiensk mark immunitet (extraterritorial authority),[3]) liknande[2] utländska ambassader. Heliga stolen, som icke-statlig auktoritet, saknar eget territorium men påven är furste[2] över Vatikanstaten och ledare för Heliga stolen som Romersk-katolska kyrkans högste ledare. Som sådan erkänns den internationell ändå som en suverän entitet som företräder Vatikanstaten och har diplomatiska relationer[4]) med 176 stater, däribland[4] Sverige. Heliga stolens egendomar omfattar[5] 28 områden[3] (varav 23 inom staden Rom och 5 utanför[5] staden). 1980 upptogs dessa egendomar på Unescos lista över världsarv. Utanför Vatikanstaten men i staden Rom 1. Påvepalatset med tillhörande trädgård 2. Villa Cybos trädgård 3. Villa Barberini, trädgårdar och jordbruksområde 4. Oliveto ex-Bacelli 5. Kyrkan San Tommaso da Villanova Extraterritoriella egendomar
Före detta extraterritoriella egendomar
Övriga egendomar i Rom
Utanför staden RomExtraterritoriella egendomar
Övriga egendomar i Italien
Fördraget Grundläggande enighet mellan Heliga stolen och staten Israel, signerat 1993, ger Vatikanstaten egendomsrättigheter och skattemässiga undantag på olika kristna heliga platser i Israel. Avtalet kom dock aldrig slutföras på grund av diplomatiska problem mellan Vatikanen och Israel. Se även
Referenser
Externa länkar |
Index:
pl ar de en es fr it arz nl ja pt ceb sv uk vi war zh ru af ast az bg zh-min-nan bn be ca cs cy da et el eo eu fa gl ko hi hr id he ka la lv lt hu mk ms min no nn ce uz kk ro simple sk sl sr sh fi ta tt th tg azb tr ur zh-yue hy my ace als am an hyw ban bjn map-bms ba be-tarask bcl bpy bar bs br cv nv eml hif fo fy ga gd gu hak ha hsb io ig ilo ia ie os is jv kn ht ku ckb ky mrj lb lij li lmo mai mg ml zh-classical mr xmf mzn cdo mn nap new ne frr oc mhr or as pa pnb ps pms nds crh qu sa sah sco sq scn si sd szl su sw tl shn te bug vec vo wa wuu yi yo diq bat-smg zu lad kbd ang smn ab roa-rup frp arc gn av ay bh bi bo bxr cbk-zam co za dag ary se pdc dv dsb myv ext fur gv gag inh ki glk gan guw xal haw rw kbp pam csb kw km kv koi kg gom ks gcr lo lbe ltg lez nia ln jbo lg mt mi tw mwl mdf mnw nqo fj nah na nds-nl nrm nov om pi pag pap pfl pcd krc kaa ksh rm rue sm sat sc trv stq nso sn cu so srn kab roa-tara tet tpi to chr tum tk tyv udm ug vep fiu-vro vls wo xh zea ty ak bm ch ny ee ff got iu ik kl mad cr pih ami pwn pnt dz rmy rn sg st tn ss ti din chy ts kcg ve
Portal di Ensiklopedia Dunia
