|
Havsörnar
Se även artikeln om Havsörn Havsörnar (Haliaeetus) är ett släkte inom familjen hökar (Accipitridae). Havsörnar är bland de största örnarna både vad beträffar vikt och vingspann, även om vissa andra örnar, som exempelvis kungsörn och kejsarörn, är jämförbara. Den största havsörnen är jättehavsörn, Haliaeetus pelagicus. Havsörnar har mycket kraftiga näbbar och klor. De livnär sig huvudsakligen på fisk men många arter äter också as. SystematikSläktet Haliaeetus är möjligtvis ett av de äldsta fågelsläktena som fortfarande existerar. Fossilet DPC 1652 funnet i ett lager från tidig oligocen, cirka 33 miljoner år sedan, i Egypten visar likheter med dagens havsörnar.[1] Släktet fanns med säkerhet redan under mellersta miocen (12-16 miljoner år sedan).[2] Havsörnar är inte nära släkt med andra stora örnar som kungsörnen. Istället står de nära gladorna i Milvus och Haliastur och tillsammans bildar de en systergrupp till vråkarna. DNA-studier har visat att de två arterna av fiskörnar traditionellt placerade i släktet Ichthyophaga istället är en del av gruppen havsörnar. De inkluderas därför i släktet Haliaeetus av de tongivande taxonomiska auktoriteterna Clements et al och IOC.[3][4] Vissa, som BirdLife International, behåller dock än så länge den traditionella indelningen. Arter i släktetNedanstående lista följer Clements et al.[3]
Inom släktet finns det tre uppenbara artpar, ibland beskrivna som superarter: havsörn och vithövdad havsörn, vitbukig fiskörn och salomonfiskörn, samt skrikfiskörn och madagaskarfiskörn.[5] Alla dessa par består av en art som i adult dräkt har vitt huvud medan den andra har mörkt huvud. ReferenserNoter
Källor
|
||||||||||||||||||||||||||||
