Hans Pfitzners musik var i konservativ romantisk stil och han som person var mycket fientligt inställd till allt nytt, inklusive modern/samtida musik - bland annat i polemikskrifter mot bland annat Ferruccio Busoni och Arnold Schönberg. Under 1919–1920 var han ledare för Münchens Filharmoniska Orkester. Pfitzner är mest känd för sina sånger och operan Palestrina, som använder senmedeltida polyfoni och med vissa stilistiska likheter med Mästersångarna i Nürnberg.
I augusti 1934 publicerades ett upprop formulerat av Joseph Goebbels i NSDAP:s partiorgan Völkischer Beobachter. I korthet handlade detta om att offentligt visa Führern sin trohet. Det var undertecknat av namnkunniga författare, bildkonstnärer, konsthistoriker, arkitekter, skådespelare, musiker och tonsättare. Bland dem fanns Hans Pfitzner.[5] Mot slutet av andra världskriget återfanns Pfitzner på propagandaministeriets lista över "gudabenådade" kulturskapare, den så kallade Gottbegnadeten-Liste, vilket skänkte honom ett extra skydd av staten och befriade honom från allt deltagande i militär verksamhet.