Kort därpå fick han anställning hos Fabricca Mazotti i Albisola, där han kom i kontakt med Marino Marini och Lucio Fontana. År 1949 bosatte han sig i Biot på Franska Rivieran där han startade sin keramiska ateljé. Sin första separatutställning hade Hedberg på Galerie Blanche i Stockholm år 1953, där han lovordades för sin keramik av flera av de tyngsta konstkritikerna. År 1958 lanserade han sina första fågelägg på en samlingsutställning på Röhsska museet och kom senare att utveckla fågeläggen i en mängd glasyrer och storlekar. Det var framförallt glasyrerna som utmärkte Hedbergs keramiska konst och han vann senare världsrykte som keramisk konstnär och tilldelades bland annat Grand Prix i den första internationella keramiska biennalen i Vallauris, Frankrike, år 1968. Han slog igenom i Paris 1974 där de stora konstkritikerna var positivt imponerade av de naturtrogna äggen som hade en glasyr man ej tidigare hade sett. Marc Chagall och Hans Hedberg samarbetade under en period med keramiska föremål i Biot åren 1952 och 1953, enligt Per Grimells biografi från 2017.[specificera källa] Hedberg umgicks också med flera kända konstnärer som Picasso, Léger och Matisse. Han utförde även en mängd konstnärliga utsmyckningar för den franska staten under 1960- och 1970-talen, bland annat vid Faculté des Sciences i Marseille och Nice. I mitten av 1970-talet fann Hedberg en glasyr som liknade ett äpples yta och det blev nyckeln till en omfattande fruktskulpturserie som skulle kröna hans internationella karriär som keramisk konstnär. Hans Hedberg har även utfört två keramiska altarfonder i sin hembygd, dels i Löftets kapell, nära Nätra kyrka i Bjästa (1958), dels i Köpmanholmens brukskyrka (1959). År 1998 bildades Hans Hedberg Museum i Örnsköldsvik. Museet drivs ideellt av vänföreningen Hans Hedbergs Vänner och har en omfattande samling konstverk i en av Arkens ljusgårdar.
Hans Hedberg var bosatt i södra Frankrike sedan år 1949 men återkom ofta till sin hembygd. Han var son till direktör Theodor Hedberg, innehavare av Forss AB, och Ingeborg Belfrage[7] samt sonson till industrimannen Gustaf Hedberg.
Fyra monografier har givits ut om Hans Hedberg, nämligen Hans Hedberg av Lars Åkerlund (1975), Min vän Hans Hedberg av Lennart Bernadotte (1991), Hans Hedberg – Elden, Hjärtat, Leran av Daniel Minassian (1999) och Hans Hedberg av Per Grimell (2017).
Representation
Hans Hedberg verk finns i flera stora privata samlingar som Hans Majestät Konungens samlingar, Sverige, Hans Majestät Konungens samlingar, Marocko, Hans Majestät Konungens samlingar, Spanien.
Hedbergs verk finns också på flera museer: Museo Internazionale della Ceramica, Faenza, Italien, Nationalmuseum[8], Stockholm, Sverige, Kunstmuseum[förtydliga], München, Tyskland, Museo Nacionale de Chile, Santiago, Chile, Musee d'Art, Valencia, Spanien, Musée Cantini, Marseille, Frankrike, Kunstmuseet[förtydliga], Köpenhamn, Danmark, Musée Municipal de Saint Paul de Vence, Frankrike, Château Musée, Cagnes-sur-Mer, Frankrike, Musée de la Céramique d'Art, Vallauris, Frankrike, Ministère de la Culture, Paris, Frankrike, Museo dell'Olivo, Imperia, Italien, Musèe National de Ceramique, Sèvres, Frankrike, Helsingborgs museum[9], Hans Hedberg museum[10]
Utställningar
1953 Galerie Blanche, Stockholm, Sverige 1954 "La Boutique d'Art", Nice, Frankrike
Åkerlund, Lars (1975). Hans Hedberg. Örnsköldsvik: Rapsodi-förlaget. Libris825294
Bernadotte, Lennart; Hedberg Hans, Lagercrantz Bo, Wheeler Walstan (1992). Min vän Hans Hedberg = My friend Hans Hedberg. Höganäs: Wiken. Libris7591912. ISBN 9170246963
Minassian, Daniel; Wikström Lena, Hedberg Hans (1999). Hans Hedberg: b the fire, the heart, the clay : le coeur et la terre: elden, hjärtat och leran. Örnsköldsvik: Ölund,c cop. 1999 ;e (Örnsköldsvik :f Ölund. Libris7778993. ISBN 9189307003
Grimell, Per (2017). Hans Hedberg. [Bjästa]: [Ågrenshuset förlag AB] i samarbete med Örnsköldsviks museum & konsthall. Libris20849963. ISBN 9789175423029
Referenser
^ [abcd] matchID, matchID-ID: G4G5b1h7ksLP, läst: 2 oktober 2021.[källa från Wikidata]
^RKDartists, RKDartists-ID: 357710, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
^Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 00005652.[källa från Wikidata]
^RKDartists, RKDartists-ID: 357710, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^RKDartists, RKDartists-ID: 357710, läst: 18 november 2021.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Svenskt konstnärslexikon del II, sid 70, Allhems Förlag, Malmö.
