|
Hans Abrahamsson (fredsforskare)
Hans Abrahamsson, född 1949, är en svensk freds- och utvecklingsforskare. BiografiAbrahamsson intresserade sig under 1990-talet för utveckling och samhällsomvandling i Moçambique. Han gav ut flera böcker i detta ämne och disputerade 1997 för filosofie doktorsexamen med avhandlingen[1] om utveckling och maktstrukturer i Moçambique. Abrahamsson har därefter fortsatt forska om freds- och utvecklingsfrågor vid Göteborgs universitet och försökt kartlägga och beskriva teorier och strategier för global rättvisa. Han är docent vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.[2] Abrahamsson utsågs som medlare mellan arrangörer och demonstranter inför Europeiska rådets toppmöte i Göteborg 2001 som urartade i Göteborgskravallerna. Abrahamsson har efter händelserna kritiserat organisatörer och polis som enligt honom övergav den planerade dialogmodellen och istället tillämpade en mer konfrontativ strategi på inrådan av amerikansk säkerhetstjänst.[3] Abrahamsson gav 2006 ut boken En delad värld: Göteborgskravallerna i backspegeln, som kom ut i ny upplaga 2021. År 2023 utgavs boken På Hvitfeldtska bodde vi, med intervjuer av Hans Abrahamsson och Tord Björk. Boken har även blivit underlag till dokumentärfilmen På Hvitfeldtska bodde vi, där Abrahamsson och Tord Björk kommenterar foto- och filmmaterial från händelserna 2001.[4][5] Abrahamsson har arbetat med frågor om politisk ekonomi och bistånd för uppdragsgivare som UD och Sida. Han har forskat om globalisering och de sociala utmaningar som följer med den.[6] På uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner har han forskat om hur förändringsprocesser som globalisering, migration och urbanisering påverkar lokala samhällen och påverkar förutsättningarna för en socialt hållbar utveckling i svenska kommuner.[2] Abrahamsson har också i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner utvecklat en självstudiekurs i omvärldskunskap, samhällsförändring och medborgardialog. Där behandlas drivkrafter och orsaker bakom den pågående samhällsförändringen och hur Agenda 2030 och FN:s globala mål för en hållbar utveckling kan användas på lokal nivå samt medborgardialogens roll för att värna demokrati och skapa ökade förutsättningar för social hållbarhet.[7] BibliografiOm Moçambique
Göteborgskravallerna
Global rättvisa och utveckling
Referenser
Externa länkar
|
|||||||||||||||
Portal di Ensiklopedia Dunia
