Hammarskifte

Hammarskifte är den äldsta kända formen av ägoreglering i de svenska byarna före solskiftet.

Trots lång diskussion vet man inte vad hammarskiftet egentligen innebar. Benämningen kommer från Upplandslagen 1296, som stadgar att all jord skall vara lagd i solskifte och inte i hambri och i forni skipt, vilket lett till antagandet att hammarskifte är det samma som fornt skifte, den ägoreglering som gällde före solskiftets införande. Man har också dragit paralleller mellan hammarskiftet och bolskiftet i Skåne, men i de gamla östdanska provinserna har byorganisationen mycket äldre traditioner än i Svealand och det är tveksamt om dessa begrepp varit synonymer.[1]

Utifrån bevarade strukturer verkar jordbruket under järnåldern, i den mån byar förekom, inte ha haft skifte i egentlig mening, utan bara en organisationsform. Betet var gemensamt för gårdarna i byn, medan gårdarnas åkergärden var skilda från varandra.[2]

Källor

Noter

1. Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 473-474.
2. Jordbrukets första femtusen år 4000 f.Kr.-1000 e.Kr., Stig Welinder, Ellen Anne Pedersen & Mats Widgren. s. 415-459