Gustaf Ljunggren

För andra betydelser, se Gustaf Ljunggren (olika betydelser).

Gustaf Ljunggren
Gustaf Ljunggren
Född	6 mars 1823 Stockholm
Död	31 augusti 1905 Lund
Nationalitet	Sverige
Forskningsområde	Estetik, Litteraturhistoria
Alma mater	Lunds universitet
Doktorandhandledare	Carl August Hagberg
Doktorsavhandling	Euripidis Medea, karakteriserad och jemförd med Shakespeares Othello (1847)

Gustaf Håkan Jordan Ljunggren, född den 6 mars 1823 i Lund, död den 31 augusti 1905 i Lund,[1] var en svensk litteraturhistoriker. Han var ledamot av Svenska Akademien 1865–1905 (stol nr 18).

Biografi

Gustaf Ljunggren var son till stadskomministern, medicine doktorn och filosofie magistern Anton Magnus Ljunggren och Katarina Sofia Ljunggren, född Kröger. Han gifte sig 1857 med friherrinnan Adelaide Lovisa Christina Ehrensvärd (1829–1911), dotter till ryttmästare Frans Adolf Ehrensvärd och Julia Augusta Dufva.[2] Bland deras barn märks Carl August och Evald Ljunggren.

Ljunggren blev filosofie magister 1844, docent i estetik, var professor i estetik samt litteratur‐ och konsthistoria vid Lunds universitet 1859–1889 och universitetsrektor 1867–1868 och 1877–1885.[3]

Ljunggren innehade utöver sin professur en mängd förtroendeuppdrag och var bland annat stadsfullmäktiges ordförande i Lund 1869–1877 och en tid ordförande i Malmöhus läns landsting.[3] Han var även inspektor för Skånska nationen 1859–1889, ordförande för Akademiska Föreningen 1860–1868 samt ålderman i Sankt Knuts Gille i Lund 1876–1905 och Kulturens ordförande.

Gustaf Ljunggren blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1881.[4]

Ljunggrens efterträdare på professuren, Henrik Schück, sade om honom att han var ”den man vilken varje ung litteraturhistoriker måste blicka upp till såsom en ledare”.

Ljunggren framträdde först som estetiker influerad av Friedrich Theodor Vischer, med verk som Framställning af de förnämsta esthetiska systemerna (2 band, 1856–60, ny upplaga 1869–83). Sin främsta insats gjorde han som litteraturhistoriker. Med Svenska dramat intill slutet av sjuttonde århundradet (1864) införde Ljunggren historisk metod i svensk litteraturforskning. Hans huvudverk, Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död (5 band, 1873–95) ger en bred, på ingående studier grundad framställning av den svenska litteraturen 1792–1821, tydligt präglad av Ljunggrens sympati för den akademiska riktning och hans aversion mot dennas motståndare Thomas Thorild och romantikerna. Bland Ljunggrens stora produktion märks vidare Skånska herregårdar (1852–63), Bellman och Fredmans epistlar (1867), Smärre skrifter (3 band, 1872–81), Minne af Eric Sjöberg (1875) och Svenska akademiens historia 1786–1886 (2 band, 1886).[5]

Gustaf Ljunggrens gravsten på Östra kyrkogården i Lund.

Gustaf Ljunggren är begraven på Östra kyrkogården i Lund.[6]

Bibliografi

• Euripidis ”Medea” karakteriserad och jemförd med Shakspeares ”Othello.” Akad. afh. Lund. 1847. Libris 2783244 
• Kardborrar af 1848 års gröda. Lund. 1848. Libris 10134559 
• Göthe Oskar Thomé: ett studentminne : föredrag hållet å Akademiska föreningens socitetssal i Lund den 10 december 1852. Lund. 1852. Libris 2343329 
• Skånska herregårdar. Lund: Gleerup. 1852–1863. Libris 2080245 
• Framställning af de förnämsta esthetiska systemerna. Lund. 1856–1860. Libris 2040763 
• Jemförelse emellan Ehrensvärd och Winckelmann, såsom konstfilosofer: Skrift som erhållit stora priset, 1856. Stockholm. 1857. Libris 2783247 
• Om det humorisitska elementet i Fredmans epistlar samt om de i dem uppträdane personer.: [Bellman.]. Lund. 1857. Libris 2783254 
• Ett par esthetiska frågor. Lund. 1858. Libris 3007096 
• Johan Messenius som dramatisk författare. Lund. 1862. Libris 2783248 
• Svenska dramat intill slutet af sjuttonde århundradet. Lund. 1864. Libris 14636646. http://hdl.handle.net/2077/33582 
• Inträdes‐tal hållet i Svenska akademien [över J.H. Thomander] den 29 maj 1866.. [Stockholm]. 1867. Libris 3007097 
• Bellman och Fredmans epistlar: en studie. Lund: Berlings förl. 1867. Libris 560850. https://runeberg.org/lgbellman/ 
• Minne af skalden Jakob Frese. Även i: Svenska akademiens handlingar ifrån år 1796. D.41.. Stockholm. 1867. Libris 2783250 
• Det nyromantiska i sagospelet Lycksalighetens ö. Lunds universitets årsskrift, 99‐0645033‐9 ; 4(1867): Philosophi...;[1]. Lund. 1868. Libris 1812121 
• St Knuts gillet i Lund: kulturhistorisk teckning. Lund. 1869. Libris 2119782 
• Epilogen vid magisterpromotionen 1820. Lunds universitets årsskrift, 99‐0645033‐9 ; 7(1870): Theologi...[6]. Lund. 1871. Libris 1814671 
• Från en resa [i Italien]. Lund: Gleerup. 1871. Libris 1582888 
• Om Ehrensvärds konstfilosofiska ståndpunkt. [Stockholm]. 1871. Libris 2783255 
• Smärre skrifter. Lund: Gleerup. 1872–1881. Libris 711140. https://runeberg.org/lgsmarre  – 3 delar.
• Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död. Lund: Gleerup. 1873–1895. Libris 11644 
  • 1, Kellgren, Leopold, Thorild, till och med 1792. 1873. Libris 13477758. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/LjunggrenG/titlar/SvenskaVitterhetens1/info 
  • 2, Svenska vitterheten under Gustaf IV Adolfs minderårighet, 1792–1796. 1877. Libris 13477769. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/LjunggrenG/titlar/SvenskaVitterhetens1/info 
  • 3, Svenska vitterheten under Gustaf IV Adolfs regering, 1796–1808. 1881. Libris 13477778. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/LjunggrenG/titlar/SvenskaVitterhetens3/info 
  • 4, Striden emellan gamla och nya skolan, 1809–1814. 1890. Libris 11647. http://litteraturbanken.se/forfattare/LjunggrenG/titlar/SvenskaVitterhetens4/info 
  • 5, Striden emellan gamla och nya skolan, 1815–1821. 1895. Libris 11648. http://litteraturbanken.se/forfattare/LjunggrenG/titlar/SvenskaVitterhetens5/info 
• Skalden Vitalis: minnesteckning. Stockholm: Norstedt. 1875. Libris 1882810 
• Carl v. Linnés vistande i Lund och bref till E. G. Lidbeck. Lunds universitets årsskrift, 99‐0645033‐9 ; 14(1877/78): Mathematik...;[8]. Lund. 1878. Libris 1826274 
• Några anmärkningar rörande Esaias Tegnérs bildspråk: inbjudningsskrift. Lunds universitets årsskrift, 99‐0645033‐9 ; 15(1878/79): Philosophi...;[8]. Lund. 1879. Libris 1826369 
• Selma och Fanny af Franzén: inbjudningsskrift. Lunds universitets årsskrift, 99‐0645033‐9 ; 15(1878/79): Philosophi...;[7]. Lund. 1878. Libris 1826366 
• Svenska akademien och sången öfver Creutz: inbjudningsskrift. Lunds universitets årsskrift, 99‐0645033‐9 ; 14(1877/78): Philosophi...;[6]. Lund. 1878. Libris 1826195 
• En tidsbild från seklets början: [Lindegren,C.J.]. Medf.: Inbjudningsskrift [till professor F.W.Areschoungs installation].. Lund. 1879. Libris 2783256 
• Caesars‐karakteren i Shakespeares Julius Caesar. Medf.: Inbjudningsskrift [till professor A.W.Qvennerstedts installation.. Lund. 1880. Libris 2783243 
• Den nationella rörelsen inom svenska vitterheten år 1811. Stockholm. 1880. Libris 2783251 
• En tidsbild från seklets början: inbjudningsskrift. Lunds universitets årsskrift, 99‐0645033‐9 ; 16(1879/80): Philosophi...;[5]. Lund. 1880. Libris 1826474 
• Några anmärkningar om Walter Scott och hans romandiktning. Medf.: Inbjudningsskrift [till professor A.G.L.Billings installation.. Lund. 1881. Libris 2783253 
• Vördsam inbjudning till deltagande i den högtid, som Lunds universitet firar med anledning af h. k. h. kronprinsen Oscar Gustaf Adolfs förmälning med h. sth. h. prinsessan Sophie Marie Victoria af Baden. Lund. 1881. Libris 12016140 
• Studier öfver Runeberg. Lunds universitets årsskrift, 99‐0645033‐9 ; 19:6–7. Lund. 1882–1883. Libris 1833455 
• Svea: inbjudningsskrift till den högtidlighet hvarmed Lunds universitet den 13 november 1882 firar det hundraåriga minnet af Esaias Tegners födelse. Lunds universitets årsskrift, 99‐0645033‐9 ; 19(1882/83): Philosophi... ; [7]. Lund. 1882. Libris 1833462 
• Vid invigningen af nya universitetshuset i Lund den 27 september 1882. Lund: Gleerup. 1882. Libris 1598534 
• Svenska akademiens historia 1786–1886. Stockholm: Norstedt. 1886. Libris 8075699 
  • D. 1. Libris 13434403. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/LjunggrenG/titlar/SvenskaAkademiens1/info 
  • D. 2. Libris 13434434. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/LjunggrenG/titlar/SvenskaAkademiens2/info 
• Tre berättelser. Lund. 1892. Libris 3315248 
• Dikter tal och minnesteckningar m. m. Stockholm: Norstedt. 1893. Libris 1438702 
• Tegnérs ”Axel”: litteraturhistorisk skizz. Göteborgs högskolas årsskrift, 99‐0161311‐6 ; 3:1. Göteborg. 1897. Libris 1796944 

Källor

• Ljunggren, Gustaf Håkan Jordan i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
• Ord och bild / Fjortonde årgången (1905)
• Sveriges befolkning 1900, (CD‐ROM, version 1.02, databasdatum 2006‐08‐25) Sveriges Släktforskarförbund 2006
• Karin Monié, Den etablerade vetenskapsmannen, Gustaf Ljunggren svensk litteraturhistoriker. Akad. avh. Carlsson 1985

Noter

1. Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Ljunggren, Gustaf Jordan Håkan
2. Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, band II (Stockholm 1926), sidan 487.
3. ^ [ ] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 480 
4. Ljunggren, Gustaf Håkan Jordan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
5. Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 480–81 
6. Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Ljunggren, Gustaf Jordan Håkan

Vidare läsning

• Gösta Lundström: Gustaf J H Ljunggren i Svenskt biografiskt lexikon (1982–1984)

Externa länkar

• Ljunggren, Gustaf i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
• Gustaf Ljunggren (1823–1905) hos Litteraturbanken

Företrädare: Nils Henrik Lovén	Inspektor för Skånska nationen 1859–1889	Efterträdare: Christian Cavallin som inspektor för Lunds nation
		Efterträdare: Sven Libert Bring som inspektor för Malmö nation
		Efterträdare: Martin Weibull som inspektor för Helsingborgs‐Landskrona nation
		Efterträdare: Bernhard Lundgren som inspektor för Ystads nation
		Efterträdare: Pehr Assarsson som inspektor för Kristianstads nation
Företrädare: Carl Jacob Ask	Rektor för Lunds universitet 1867–1868	Efterträdare: Carl Wilhelm Linder
Företrädare: Theodor Wisén	Rektor för Lunds universitet 1877–1885	Efterträdare: Theodor Wisén