Gustaf Johan Taube
Gustaf Johan Taube, född 17 juli 1796 i Östuna socken i Stockholms län,[1] död 22 september 1872 i Klara församling i Stockholm,[2] var en svensk greve, militär, riksdagsman, hovmarskalk och ståthållare. Han var gift med hovdamen Christina Ulrika Taube. BiografiGustaf Taube blev 1815 kornett vid nybildade Livregementets dragonkår. Han blev 1816 löjtnant i armén, 1818 ryttmästare i generalstaben, 1819 löjtnant vid nämnda kår, 1828 major i armén, för att sedan få avsked 1829. Året därpå blev han hovmarskalk och kunde 1832 efterträda friherre Fredric Philip Klingspor som ståthållare vid Stockholms slott. Han lämnade ståthållarämbetet 1841 och mottog i samband med det Nordstjärneorden.[3] Taube bevistade riksdagarna 1823, 1828–1830, 1834–1835 (urtima) samt 1840–1841 för Ridderskapet och adeln.[4] FamiljGustaf Taube tillhörde den grevliga ätten Taube nr 112. Han var son till ryttmästaren greve Gustaf Didrik Taube och Sofia Magdalena Möller. Han gifte sig den 1 februari 1818 i Uppsala med hovmästarinnan Christina Ulrika Lagerbring, dotter till generallöjtnanten friherre Gustaf Olof Lagerbring och Margareta Ulrika Hård af Segerstad. Paret fick fem söner, bland dem Gustaf Eduard Taube.[3] Gustaf Taube är den närmsta stamfadern för de fortlevande grenarna av greveätten Taube.[5] Utmärkelser
Referenser
|
Portal di Ensiklopedia Dunia