Gustaf Gyldenstolpe

Gustaf Gyldenstolpe
FöddAugust Gustaf Fersen Gyldenstolpe
2 juni 1839[1][2][3]
Andra livgardet[3], Sverige
Död11 oktober 1919[1][2] (80 år)
Kärnbo församling[2], Sverige
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningMilitär[1]
Befattning
Förste hovstallmästare vid Hovstallstaten (1886–1908)
MakaAlice Gyldenstolpe
(g. 1871–1919)[1]
BarnAlice Trolle (f. 1872)[4]
Märta Hedvig Jacquette Gyldenstolpe (f. 1874)[4]
Nils Gyldenstolpe (f. 1886)[4]
FöräldrarCarl August Gyldenstolpe[1]
Louise von Fersen[1]
SläktingarAugust Gyldenstolpe (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Dannebrogorden (1869)[4]
Sankt Annas orden, tredje klass (1869)[4]
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen (1872)[4]
Riddare av Sankt Olavs orden (1881)[4]
Riddare av Svärdsorden (1881)[4]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

August Gustaf Fersen Gyldenstolpe, född 2 juni 1839 i Stockholm, död 11 oktober 1919 på Gripsholms slott, var en svensk greve, militär och hovman.

Biografi

Gustaf Gyldenstolpe var son till kammarherren Carl August Gyldenstolpe och brorson till Nils Gyldenstolpe. Han blev underlöjtnant vid Livgardet till häst 1860, löjtnant 1861 samt ryttmästare och regementskvartermästare 1875. År 1883 blev han överstelöjtnant och chef för Jämtlands hästjägarkår, 1887 överste och 1897 generalmajor i armén samt var 1887-1902 sekundchef för Livregementets dragoner. Gyldenstolpe blev 1866 ordonnansofficer hos Karl XV. År 1876 utnämndes han till stallmästare hos Oscar II, 1879 till tjänstgörande kammarherre hos drottning Sofia, 1886 till förste hovstallmästare och chef för hovstallet samt 1908 till överhovstallmästare. Han erhöll 1911 avsked som chef för hovstallet. Gyldenstolpe var vid flera tillfällen adjutant och uppvaktande hos främmande furstar vid deras besök i Sverige och deltog i flera beskickningar till främmande hov. Gyldenstolpe blev 1893 ledamot av Krigsvetenskapsakademien.

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f g] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 215-216, läst: 18 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] ArkivDigital online, läs online, läst: 12 juli 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 215-216.[källa från Wikidata]

Externa länkar