|
Grundstensläggning  Grundstensläggning med en så kallad grundsten är en ceremoniell festakt som äger rum i samband med byggstarten av ett större, oftast offentligt byggnadsverk. Vid grundstensläggningen används gärna en speciell utformad sten som en prominent person, till exempel en regeringschef eller byggherren murar in i byggnadens fundament. Tillsammans med grundstenen läggs även tidstypiska föremål (exempelvis mynt eller tidningar) i form av en tidskapsel in i fundamentet. Grundstenar bär ibland inskriptioner som blir då synliga i byggnadens sockel. En del grundstenar byggs helt in och blir aldrig mera synliga. Vid grundstensläggningen ger grundstensläggaren efter inmurningen några symboliska hammarslag på stenen. I samband med grundstensläggningen genom Gustav III för Stora Haga slott i Hagaparken den 19 augusti 1786 [1] blev det musik och dikt av Carl Michael Bellman. Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, som var närvarande vid akten skrev i sin dagbok:
En variant av grundstensläggningen är läggningen av sista stenen när ett byggnadsverk är fulländat. Så skedde exempelvis efter renoveringen av Norrbro i Stockholm. Den 23 januari 2010 återinvigdes bron av kronprinsessan Victoria tillsammans med Sten Nordin, Madeleine Sjöstedt och Ulla Hamilton. Kronprinsessan iklädd blå bygghjälm placerade symboliskt den sista stenen i trottoaren och anknöt därmed till brons långa historia, eftersom Gustav III lade grundstenen år 1787. Granitplattan som kronprinsessan lyfte ner i Norrbros trottoar bär inskriptionen:
Referenser
Se ävenExterna länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia
