sv Grovstrimmig mestimalia

	Grovstrimmig mestimalia; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Timalior; Timaliidae
Släkte	Mixornis
Art	Grovstrimmig mestimalia; M. bornensis
Vetenskapligt namn
	§ Mixornis bornensis
Auktor	(Bonaparte, 1850)
Synonymer
	Macronous bornensis; Macronus bornensis;
	Underarten everetti

Grovstrimmig mestimalia^[2] (Mixornis bornensis) är en fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Grovstrimmig mestimalia är en liten (11–12 cm) timalia med varierande fjäderdräkt. På huvudet syns gult öga, rostbrun till brun eller grå hjässa och gråaktigt eller olivgrönt ögonbrynsstreck. Undertill är den vitaktig eller olivgrön på bröstet med kraftiga svarta längsgpende streck. Resten av undersidan är gråaktig eller olivgrön, medan ovansidan är rostbrun till olivgrön eller brun.

Utbredning och systematik

Grovstrimmig mestimalia delas upp i två grupper med åtta underarter, med följande utbredning:^[3]

M. b. cagayanensis – ön Mapun i södra Filippinerna
bornensis-gruppen
- M. b. zonensis – Anambasöarna
- M. b. zaperissa – norra Natunaöarna
- M. b. everetti – Pulau Bunguran (norra Natunaöarna)
- M. b. javanica – västra och centrala Java
- M. b. montana – nordöstra Borneo
- M. b. bornensis – Borneo samt öarna Bangka och Belitung utanför Sumatras östkust
- M. b. argentea – ön Banggi utanför norra Borneo

Vissa behandlar den som underart till finstrimmig mestimalia (M. gularis).^[4]

Släktestillhörighet

Arten placerades tidigare i Macronus/Macronous (se artikeln om korrekt stavning). Studier visar dock att arterna urskilda i Mixornis står närmare Timalia.^[5]^[6]

Levnadssätt

Grovstrimmig mestimalia hittas i buskar och undervegetation i öppna lövfällande eller städsegröna skogar, men även i skogsbryn, på kalhyggen och i stånd med bambu samt i plantage och trädgårdar. Den ses upp till 1200 meters höjd på Borneo, på Java 250. Fågeln påträffas ensam eller i par under häckningstid, men under resten av året i grupper om upp till tolv fåglar eller mer, ofta med andra arter. Den födosöker nära marken, men klättrar också gärna på stammar med klängväxter upp till nio meter upp. Födan består av insekter, men tar också till viss del frukt.

Häckning

Häckningssäsongen varierar geografiskt, men generellt februari–juli. Den bygger ett löst sfäriskt bo av gräs och löv som placeras 0,3–3 meter ovan mark i en buske, en palm, en samling bambustrån eller i en häck. Däri lägger den två till fem ägg.

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

Tryckta källor

Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422
Rasmussen, PC and JC Anderton. 2005. Birds of South Asia: The Ripley Guide. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8487334672

Noter

^ [a b] Birdlife International 2016 Mixornis bornensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

Externa länkar

Wikispecies har information om Mixornis bornensis.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Mixornis bornensis.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2016 Mixornis bornensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[H&M-4] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[5] Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.

[6] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Grovstrimmig mestimalia