Gråzon (nationellt tillstånd)

En gråzon avser ett nationellt tillstånd mellan fred och krig.[1][2][3][a]

Aktiviteter som förknippas med begreppet gråzonsproblematik[4]:2 är tillvägagångssätt som påtryckningar, spridning av desinformation, sanktioner, sabotage, underrättelse­verksamhet, terror­handlingar, infiltration, cyberattacker, påverkans­operationer eller angrepp på viktig infrastruktur[3].[1][b] Det kan ske både öppet och dolt.[4]:2 Även ryktesspridning, motsägelsefull information, kriminell verksamhet samt nätverksoperationer kan omfattas av begreppet gråzonsproblematik.[4]:2 Initialt kan det vara svårt att förstå om det som sker utgör medvetna handlingar eller inte.[4]:2

Tänkbara medel är politiska, ekonomiska, psykologiska och militära.[4]:2

Syftet kan vara att påverka ett lands intressen, handlingsfrihet, förmågor eller agerande.[1] Till exempel att justera sin politik, att hindra det från att ta emot eller komma andra till hjälp, att försvaga det inför en militär konflikt, eller att belasta samarbeten mellan länder.[4]:2

Fotnoter

Anmärkningar

1. Det finns ingen allmänt vedertagen definition av begreppet gråzon, men det används ibland synonymt med hybridhot, hybridkrigföring eller icke-linjär krigföring. Detta i synnerhet när man avser en eskalerande gråzonsproblematik.[4]:2
2. Ett steg i ett hypotetiskt scenario av utdragen och eskalerande gråzonsproblematik som 2018 beskrevs i "FOI Memo 6338" var "Spridandet av propaganda via internetaktivister och alternativa medier, som sedan ibland oreflekterat sprids vidare i svenska traditionella medier, förmedlar en skev bild av Sverige. Den svenska allmänheten utsätts för mångtydiga fakta och ibland ren desinformation i frågor som berör bl.a. ordning och trygghet, migration och integration, traditionella värderingar, krisberedskap och försvar, samt utrikes- och säkerhetspolitik."[4]:4

Referenser

1. ^ [ ] ”Nytt typfall om gråzon till totalförsvarsplaneringen”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200120234121/https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2018-02-01-nytt-typfall-om-grazon-till-totalforsvarsplaneringen.html. Läst 26 januari 2020.  foi.se, 1 februari 2018.
2. ”Hemställan om ökat samarbete med Försvarsmakten”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200120225325/https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2020/januari/hemstallan-om-okat-samarbete-med-forsvarsmakten/. Läst 26 januari 2020.  polisen.se, 15 januari 2020.
3. ^ [ ] Lova Olsson. ”M: Stärk samarbetet mellan försvar och polis”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200126145049/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7391689. Läst 26 januari 2020.  Sveriges Radio, 26 januari 2020.
4. ^ [ ] Daniel Jonsson. ”Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik”. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191031200036/https://www.foi.se/rest-api/report/FOI%20MEMO%206338. Läst 26 januari 2020.  (”FOI Memo 6338”. Arkiverad från originalet den 18 december 2019. https://web.archive.org/web/20191218063153/https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI%20MEMO%206338. Läst 26 januari 2020. , foi.se, 31 januari 2018.

Se även

• Skymningsläge