Georg von Boisman

Georg von Boisman
Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Armén
Tjänstetid	1932–1972
Grad	Överste av första graden
Befäl	Västernorrlands regemente
Personfakta
Född	12 augusti 1910 Umeå stadsförsamling i Västerbottens län, Sverige
Död	4 april 1985 (74 år) Älvestads församling i Östergötlands län, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsätt	von Boisman

Georg Tage Eugen von Boisman, född 12 augusti 1910 i Umeå stadsförsamling i Västerbottens län, död 4 april 1985 i Älvestads församling i Östergötlands län,[1] var en svensk militär och modern femkampare.

Militär karriär

von Boisman avlade studentexamen i Umeå 1929.[2] Han avlade officersexamen vid Kungliga Krigsskolan 1932 och utnämndes samma år till fänrik vid Livgrenadjärregementet,[3] där han befordrades till löjtnant 1936[4] och till kapten 1942.[5] Han studerade vid Gymnastiska Centralinstitutet 1933–1935 och vid Krigshögskolan 1941–1943.[2] År 1945 överfördes han från regementet till Generalstabskåren, varpå han 1947–1950 tjänstgjorde vid Livregementets grenadjärer. År 1950 befordrades han till major och tjänstgjorde vid Svea livgarde innan han senare samma år överfördes till Generalstabskåren och blev lärare vid Krigshögskolan, där han förblev till 1954. Han var chef för Utbildningsavdelningen vid Arméstaben 1954–1957, befordrad till överstelöjtnant 1955. Han tjänstgjorde 1957–1962 vid Västernorrlands regemente, från 1958 som överste och regementschef.[5] Han var därefter chef för Sektion 2 i Arméstaben 1962–1968[5][6] samt chef för Armésektionen[7] vid staben i Södra militärområdet 1968–1972. Han lämnade Krigsmakten 1972 som överste av första graden.[5]

von Boisman på 1930-talet.

Georg von Boisman invaldes 1956 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[3]

Idrottskarriär

von Boisman tävlade för Sverige vid olympiska sommarspelen 1936 i Berlin, där han slutade på 10:e plats i modern femkamp.[8] Han blev även svensk mästare i modern femkamp två gånger: 1935 och 1936.[9]

Utmärkelser

• Riddare av Svärdsorden, 1950.[10]
• Kommendör av Svärdsorden, 6 juni 1962.[11]
• Kommendör av första klass av Svärdsorden, 4 juni 1965.[12]

Referenser

1. Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
2. ^ [ ] Davidsson, Åke, red (1968). Vem är vem. Norrland, supplement, register (2). Stockholm: Bokförlaget Vem Är Vem AB. sid. 534 .
3. ^ [ ] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 159. ISBN 91-630-4181-2 .
4. Vem är det. Svensk biografisk handbok 1983. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. 1982. sid. 127. ISBN 91-1-825012-2 .
5. ^ [ ] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 40. ISBN 91-87184-74-5 .
6. Sveriges statskalender för skottåret 1968. Uppsala. 1968. sid. 102 .
7. Sveriges statskalender för året 1970. Uppsala. 1970. sid. 387 .
8. ”Georg von Boisman”. Sveriges Olympiska Kommitté. https://sok.se/idrottare/idrottare/g/georg-von-boisman.html. Läst 22 mars 2020. 
9. ”Svenska Mästare Modern Femkmp”. modernfemkamp.se. https://modernfemkamp.se/wp-content/uploads/2018/10/Svenska-M%C3%A4stare-Modern-Femkamp.pdf. Läst 22 mars 2020. 
10. Bihang till Sveriges statskalender 1958. Kungl. Svenska riddareordnarna 1958. Uppsala. 1958. sid. 16 .
11. Bihang till Sveriges statskalender 1964. Kungl. Svenska riddareordnarna 1964. Uppsala. 1964. sid. 94 .
12. Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 33, digital avbildning.

Vidare läsning

• Odelberg, Wilhelm (1985). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 288.