|
Gärdslösa kyrka
Gärdslösa kyrka är en kyrkobyggnad i Gärdslösa på Öland. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling i Växjö stift. Kyrkan brukar ses som Ölands bäst bevarade medeltidskyrka[ifrågasatt uppgift] och var länge något av Ölands kyrkliga centrum.[förtydliga] Prinsessan Margaretha och John Ambler gifte sig i Gärdslösa kyrka den 30 juni 1964. Under sommarmånaderna är kyrkan ett mycket populärt turistmål. KyrkobyggnadenKyrkan består av ett långhus, ett rakslutet kor av ungefär samma bredd i öster, två korsarmar som skjuter ut från långhusets västra del, sakristia vid korets norra sida samt ett torn i väster. Långhusets västparti och det något yngre tornet är från 1100-talet.[1] Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar med skulpterade portaler. Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor – med den originella trappgaveln – ett stycke öster om det gamla, vilket fick stå kvar tills långhuset under 1300-talets första hälft förlängdes och förenades med det nya koret. Något senare tillkom sakristian.[1] Förändringar som påverkat kyrkans yttre, som det nu ter sig, inskränker sig därefter i stort sett till upptagandet av rundbågiga fönsteröppningar och uppförandet av tornlanterninen 1845, fritt efter de uppgjorda ritningarna. Murarna är sedan 1957–1958 års renovering slammade och vitkalkade, med undantag för norra korsarmen, vars färgskiftande murverk är blottat.[1] Även interiören – med kalkmålningar från 1200-talet och senmedeltid på väggar och valv och skulpterade kolonnkapitäl och konsoler – är mycket välbevarad i sitt medeltida skick. Bland de eftermedeltida tillskotten interiört märks, vid sidan av inredning från 1600- och 1700-tal, korets kalkmålningar från 1642.[1] Kyrkorummet domineras av den altaruppsats som, inspirerad av uppsatsen i Kalmar domkyrka, tillkom 1764–1766.[1] Inventarier
Bildgalleri
Orgel 
Runsten och runinskrift I vapenhuset finns fragment av en runsten med kristen inskription, se Ölands runinskrifter 43. I putsen i södra korsarmen på västra muren finns också en runinskrift av mera anspråkslös karaktär, som dateras till efter 1250, och som i translitteration och översättning lyder:
Vad denne Jon har smitt (tillverkat), eller vem han var vet man inte.[7] KällorNoter
Tryckta källor
Vidare läsning
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Portal di Ensiklopedia Dunia
