År 1933 uttalade sig Perrion om neutrinon, att "massan torde vara ingen – eller åtminstone liten vid jämförelse med elektronens". År 1972 upptäckte han den naturliga kärnreaktorn i Oklo i Gabon.
Lobbyisten
Perrin ersatte Joliot-Curie på posten som huvudkommissarie i det franska atomorganet CEA, då föregångaren hade blivit utmanövrerad efter att han motsatt sig militär atomforskning. Perrin kom att ingå i en lobby bestående av ett dussintal personer, däribland politiker som Chaban-Delmas, Bourguès-Maunoury och Félix Gaillard, militärer som generalerna Ailleret och Crépin, teknokrater som Pierre Guillaumat och Raoul Dautry och vetenskapare som Yves Rocard. Dessa lobbade med stor framgång hos den fjärde republikens regeringar för att Frankrike skulle satsa på forskning som skulle ge landet ett atomvapen.
Särskilda avdelningar ska efter 1954 ha upprättats inom CEA för att se till att kärnvapenmålet fullföljdes, och de Gaulle ska ha hållits underrättad av dessa (i synnerhet av Chaban-Delmas) också under sin "ökenvandring" åren 1946–58. Då de Gaulle återkom till makten 1958 hade arbetet nått ett så långt framskridet stadium att Frankrikes första provsprängning redan var planerad att äga rum 1960.
^ [ab] Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 110180, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^ [ab] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000005853, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Fichier des personnes décédées, matchID-ID: hurE_KIpxuDA.[källa från Wikidata]
^Yuri Alekseevich Chramov, Aleksandr Achiezer (red.), Физики, 1983, s. 400, läs online.[källa från Wikidata]
^Le Maitron, Maitron-ID: 125710.[källa från Wikidata]
