Fläckgluttsnäppa
Fläckgluttsnäppa[2] (Tringa guttifer) är en starkt hotad östasiatisk fågel i familjen snäppor inom ordningen vadarfåglar.[3] UtseendeFläckgluttsnäppan är en relativt kraftigt byggd Tringa-vadare, 29–32 centimeter lång och med en vikt på 136–158 gram.[4] I häckningsdräkt är fågeln kraftigt markerad, med vita fläckar på den svartaktiga ovansidan, kraftigt streckad på huvud och nacke och svartfläckig på bröst och flanker.[1] Den är som namnet antyder mest lik gluttsnäppan (Tringa nebularia), men har kortare och mer gulaktiga ben och med nästan rak tvåfärgad näbb.[4] I flykten syns en enhetligt grå stjärt och den gluttsnäppeliknande vita ryggkilen, men fötterna sticker inte ut bakom stjärten.[1] I vinterdräkt är ovansidan grå med kontrastrerande bruna mindre vingtäckare, medan hals och huvud är mycket blekare och bröst och flanker saknar fläckar helt.[4] Den anses vara mer tystlåten än gluttsnäppan.[4] UtbredningFläckgluttsnäppan häckar i östra Sibirien, mer specifikt utmed Ochotska havets sydvästra och norra kust i Magadan, Chabarovsk, möjligen västra Kamtjatkahalvön, liksom på Sachalin.[1] Den övervintrar i södra och sydöstra Asien i Bangladesh, Kambodja, Kina, Myanmar, Thailand och Vietnam.[1] Under flyttningstid påträffas den framför allt i Kina, Taiwan och Sydkorea. Observationer i Australien, Filippinerna, Indien, Indonesien, Japan, Myanmar, Nordkorea, Singapore och Sri Lanka kan röra sig om övervintrande eller förbiflyttande fåglar. EkologiFläckgluttsnäppan häckar i områden med lärkskogar, kustmader och dyiga stränder för födosök. Vintertid besöker den framför allt vidsträckta dystränder och grunda laguner, men även mangroveträsk, fuktängar, saliner och risfält och dyiga stränder.[1][4] HäckningTill skillnad från andra Tringa-vadare bygger fåglarna sina egna bon.[4] Paren häckar ensamma eller i små kolonier med tre till tio par.[4] Den lägger fyra ägg i juni eller tidigt i juli som båda könen ruvar.[4] Status och hotEndast 1 000-2 000 individer av fläckgluttsnäppa tros återstå efter att man noterat att den minskat kraftigt.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad.[1] Den tros minska på grund av omvandling av både häckningsmiljön, viktiga rastplatser och övervintringsområde till jordbruks- och industriella ändamål.[1] Noter
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia