Första söndagen i advent
Första söndagen i advent eller första advent är kyrkoårets första dag. Helgdagen är den fjärde söndagen före juldagen, det vill säga den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december. Sina historiska rötter har adventsfirandet i adventsfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul. Den liturgiska färgen är vit; sex altarljus används. Eftersom Första advent inte har någon oktav, används blå (svensk särtradition) eller violett under påföljande vecka, med två altarljus. Violett är botens och förberedelsens liturgiska färg.[1] Vit färg och sex ljus är dock en svenskkyrklig särtradition: allmänkyrkligt används violett (blå) även under första söndagen i advent.[2] Evangeliebokens rubriken för dagen är Ett nådens år[3], och en välkänd text är då evangelierna berättar om hur folkets förväntan om Messias möttes då Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Samma bibelmotiv utgör också tema för palmsöndagen. Under 1900-talet började man i Sverige använda särskilda adventsljusstakar med ett stearinljus för varje adventssöndag - och det första ljuset tänds alltså denna söndag. På "första advent" är besöksantalet högre i kyrkorna än det är vid en vanlig söndag.[4] BibeltexterDe här bibelställena är de texter som enligt evangelieboken används för att belysa dagens tema:
Sånger och psalmerKända första advents-psalmer:
Se ävenReferenser
Externa länkar
|