sv Eugen Thorburn

Eugen Thorburn
	Eugen Thorburn
Född	3 augusti 1860; Uddevalla, Sverige
Död	26 augusti 1931 (71 år); Göteborg, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Högre latinläroverket; Kungliga Tekniska högskolan
Sysselsättning	Arkitekt
Föräldrar	Robert Thorburn
	Redigera Wikidata

Eugen Jacobi Thorburn, född 3 augusti 1860 i Bäve socken i Bohuslän, död 26 augusti 1931 i Göteborg,^[3] var en svensk arkitekt, tecknare och kommunpolitiker.

Liv och verk

Thorburn tog studenten vid Latinläroverket i Göteborg 1880, blev civilingenjör vid Kungl. Tekniska högskolan 1883 och bedrev därefter studier vid Akademien för de fria konsterna 1883-1886, studier och praktik i Italien, Österrike, Danmark, England, Frankrike och Tyskland 1887-90. Han blev arkitekt i Stockholm 1886-1887 och var praktiserande arkitekt i Göteborg 1890-1931. Eugen Thorburn var arkitekt för Allmänna lantbruksmötet i Göteborg 1894. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1905-1912, av byggnadsnämnden där 1895-1912 och av Egnahemsnämnden 1909-1911. Vidare var han revisor för Slöjdföreningen 1891-1892, för Renströmska bad- och tvättanstalten 1893-1894 och 1906-1907 samt för Renströmska badanstalten i Majorna 1895. Thorburn var ledamot av Vasa församlings kyrkoråd och ordförande i Tekniska samfundets avdelning för husbyggnadskonst 1918-1921.

Thorburn uppförde flera offentliga byggnader i Göteborg, dessutom Strömstads stadshus (fullbordat 1917), skolor i Vänersborg och Uddevalla med mera. Thorburn var vid sidan av sin verksamhet som arkitekt även tecknare och utförde teckningar med arkitekturmotiv, landskapsskildringar och porträtt. Thorburn är representerad med ett porträtt av Robert Ljungquist vid Göteborgs historiska museum^[4]. En minnesutställning med hans teckningar visades i Göteborg 1932.

Familj

Thorburn var son till grosshandlaren Robert Thorburn och Mathilda "Alma" Thorburn, född Jacobi. Han gifte sig 18 september 1893 med Louise Bååth (1871-1947), dotter till justitierådman Thure Martin Bååth och Karolina "Lina" Bååth, född Tidén. Barn: Alvar (1894-1954), Birgit (född 1895), Ellen (1897-1968), Agne Eugen (född 1902) och Berndt Johan (1912-1973).^[5]^[6]

Exempel på byggnader i Göteborg, ritade av Eugen Thorburn

Prippska villan i Slottsskogen. Byggnaden flyttades från Lantbruksmötet på Heden 1891, byggdes till 1892 och revs 1935.
Hantverksföreningens hus, Erik Dahlbergsgatan 3. Här assisterad av Hans Hedlund och Yngve Rasmussen (1860-1923). Invigdes den 28 mars 1894.
Hyreskasernen vid Arsenalsgatan. Invigt 1907.
Otterhälleskolan, Västra Liden på Otterhällan. Invigd 17 oktober 1910, revs 1977.
Lundenskolan, Kärralundsgatan i Lunden. Invigd 15 maj 1914.
Renströmska badanstalten, Herkulesgatan 56. Invigd 11 november 1915.
Viktor Rydbergsgatan 22, tillsammans med Karl Severin Hansson. Huset stod klart 1917.^[7]
Johannebergs vattentorn, invigt i september 1925.
Lundens vattentorn, Platågatan i Lunden. Invigt 1930.^[8]

Bilder

Stadshuset i Strömstad
Kungsportsbron i Göteborg
Lundenskolan. Göteborg
Flickskolan vid Margretegärde, Uddevalla
Skolhus vid Gustafsberg.

Se även

Thorburn (släkt)

Källor

Eugen Thorburn i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
KulturNav: Thorburn, Eugen
Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962: Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s. 198-199
Svenskt konstnärslexikon del V, sid 429, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293

Noter

^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.287
^ Göteborgs stadsmuseum
^ Göteborgsstudenter I : Göteborgs högre elementarläroverks och Göteborgs högre latinläroverks studenter 1865-1917, Erland Långström & Gustaf Stern, N. P. Pehrssons Förlag, Göteborg 1917 s. 75
^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
^ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 114
^ Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue : intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Eugen Thorburn.
Bilder & media
Byggnader som Eugen Thorburn ritat i Uddevalla samt flera porträttfoton på honom

[65c7c8bbdd68a42fbf412c8a85d4a7ef847aec1b-1] [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}

[e4fd954ed57eee3608d3fe04000f3c28f4b489aa-2] [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.^{[källa från Wikidata]}

[3] Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.287

[4] Göteborgs stadsmuseum

[5] Göteborgsstudenter I : Göteborgs högre elementarläroverks och Göteborgs högre latinläroverks studenter 1865-1917, Erland Långström & Gustaf Stern, N. P. Pehrssons Förlag, Göteborg 1917 s. 75

[6] Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005

[7] Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 114

[8] Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue : intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Eugen Thorburn