|
Electron (raket)
Electron är en tvåstegsraket (med ett valfritt tredje steg) som utvecklats av det amerikanska rymdföretaget Rocket Lab för den kommersiella kubsatellit-marknaden. Raketens Rutherford-raketmotor är värden första större raketmotor med pumpar drivna av elmotorer istället för gasturbiner. Första uppskjutningen gjordes den 25 maj 2017. Företaget siktar på en prislapp på 4,9 miljoner dollar per uppskjutning. Den 6 augusti 2019 meddelade företaget att arbete pågår att göra raketens förstasteg återanvändbart.[2] DesignFörsta stegetSteget har en diameter på 1,2 m och drivs av 9 st Rutherford-raketmotorer. Andra stegetSteget har en diameter på 1,2 m och drivs av 1 st Rutherford-raketmotor. Tredje stegetSteget drivs av 1 st Curie-raketmotor. Tredje steget är inte nödvändigt för att placera en last i omloppsbana runt jorden. Steget är framtaget för att ge raketen större flexibilitet. ÅteranvändningFör att göra det möjligt att återanvända raketens förstasteg, har man uppgraderat raketen och dess raketmotorer. Detta har också lett till att raketen nu kan placera upp till 300 kg i omloppsbana runt jorden.[1] HasteI april 2023 presenterade Rocket Lab en ny version av raketen, kallad Haste (Hypersonic Accelerator Suborbital Test Electron). Raketen är modifierad för kastbanefärd. Bland intresserade kunder finns företag inom försvarsindustrin.[3] Uppskjutningar
Se ävenNoter
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Index:
pl ar de en es fr it arz nl ja pt ceb sv uk vi war zh ru af ast az bg zh-min-nan bn be ca cs cy da et el eo eu fa gl ko hi hr id he ka la lv lt hu mk ms min no nn ce uz kk ro simple sk sl sr sh fi ta tt th tg azb tr ur zh-yue hy my ace als am an hyw ban bjn map-bms ba be-tarask bcl bpy bar bs br cv nv eml hif fo fy ga gd gu hak ha hsb io ig ilo ia ie os is jv kn ht ku ckb ky mrj lb lij li lmo mai mg ml zh-classical mr xmf mzn cdo mn nap new ne frr oc mhr or as pa pnb ps pms nds crh qu sa sah sco sq scn si sd szl su sw tl shn te bug vec vo wa wuu yi yo diq bat-smg zu lad kbd ang smn ab roa-rup frp arc gn av ay bh bi bo bxr cbk-zam co za dag ary se pdc dv dsb myv ext fur gv gag inh ki glk gan guw xal haw rw kbp pam csb kw km kv koi kg gom ks gcr lo lbe ltg lez nia ln jbo lg mt mi tw mwl mdf mnw nqo fj nah na nds-nl nrm nov om pi pag pap pfl pcd krc kaa ksh rm rue sm sat sc trv stq nso sn cu so srn kab roa-tara tet tpi to chr tum tk tyv udm ug vep fiu-vro vls wo xh zea ty ak bm ch ny ee ff got iu ik kl mad cr pih ami pwn pnt dz rmy rn sg st tn ss ti din chy ts kcg ve
Portal di Ensiklopedia Dunia
