Eldar Rjazanov

Eldar Rjazanov
Eldar Rjazanov, 2008.
Född	18 november 1927[1][2][3] Samara[1]
Död	30 november 2015[4] (88 år) Moskva
Begravd	Novodevitjekyrkogården
Medborgare i	Sovjetunionen och Ryssland
Utbildad vid	Allryska statliga kinematografiska institutet, 1950
Sysselsättning	Filmregissör, TV-programledare, programledare, pedagog, lärare, producent, dramatiker, författare, poet[5], manusförfattare[6], skådespelare[7], filmproducent
Arbetsgivare	Högre kurser för manusförfattare och regissörer (VKSR)
Gift med	Фомина, Зоя Петровна
Utmärkelser
Folkets artist i Sovjetunionen (1984) Ryska fäderneslandets förtjänstorden av 3:e graden (1996) "Nika" priset för "Ära och värdighet" (2006) Ryska fäderneslandets förtjänstorden av andra graden (2008) Nika TEFI Vänskapsnyckelns orden Kommendör av Arts et Lettres-orden Georgiens hedersorden Ryska federationens presidentiella tacksamhetscertifikat Riddare av Arts et Lettres-orden Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse” Förtjänstfull konstarbetare i Ryska SFSR Folkets konstnär i Ryska SFSR Folkens vänskapsorden Arbetets Röda Fanas orden Romersk triumf Ryska SFSR:s statliga pris uppkallat efter Vasiljevbröderna Sovjetunionens statliga pris Riddare av Hederslegionen Utmärkelse "För tjänster mot Moskva"
Namnteckning
Webbplats	eldar-ryazanov.ru
Redigera Wikidata

Eldar Rjazanov (ryska: Эльдар Александрович Рязанов), född 18 november 1927 i Kujbysjev (nu Samara), död 30 november 2015 i Moskva,[8] var en sovjetisk/rysk filmregissör känd för sina många komedier.

Rjazanovs mest kända film är Ödets ironi från 1975. Filmen, som är ett tragikomiskt förväxlingsdrama som utspelas på nyårsnatten, har en underton av samhällskritik. Filmen sågs av miljontals biobesökare när den kom och visas ofta under nyårshelgen på ryska TV-kanaler. År 1983 nominerades Rjazanov till Guldpalmen vid Filmfestivalen i Cannes för filmen Möte på station. Under de sista åren i sitt liv drev han biografen Eldar i en förort till Moskva där han ibland visade kontroversiella filmer som inte gick upp på andra biografer.[9]

Utmärkelser

Asteroiden 4258 Ryazanov är uppkallad efter honom.[10]

Filmografi i urval

• 1956 – Karnevalsnatten
• 1966 – Beregis avtomobilja
• 1975 – Ödets ironi
• 1983 – Möte på station
• 1988 – Zabytaja melodija dlja flejty

Källor

1. ^ [ ] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Рязанов Эльдар Александрович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^[källa från Wikidata]
2. SNAC, SNAC Ark-ID: w61d6crz, läs online, läst: 9 oktober 2017.^[källa från Wikidata]
3. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Eldar-Aleksandrovich-Ryazanovtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^[källa från Wikidata]
4. Find a Grave, läs online, läst: 30 augusti 2019.^[källa från Wikidata]
5. läs online, www.worldatlas.com .^[källa från Wikidata]
6. läs online, jewprom.50webs.com .^[källa från Wikidata]
7. läs online, www.dreamstime.com .^[källa från Wikidata]
8. ”Eldar Ryazanov Soviet comedy film giant dies”. BBC. http://www.bbc.com/news/world-europe-34962043. Läst 30 november 2015. 
9. ”Rysk legendarisk filmregissör död”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6314540. Läst 30 november 2015. 
10. ”Minor Planet Center 4258 Ryazanov” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4258. Läst 3 mars 2019. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Eldar Rjazanov.
• Eldar Rjazanov på Internet Movie Database (engelska)
• Eldar Rjazanov på Svensk Filmdatabas