El Ángel de la Independencia
El Ángel de la Independencia, egentligen El Monumento a la Independencia ("Självständighetsmonumentet") men även känd som El Ángel ("Ängeln") eller El Ángel de la Independencia ("Självständighetsängeln"), är ett monument i Mexico City på Paseo de la Reforma i höjd med Calle de Florencia. Monumentet restes på förslag av Mexikos dåvarande president Porfirio Díaz för att högtidlighålla landets första 100 år som självständig stat. Ursprungligen skulle den ha stått på Plaza de la Constitución. Designtävling för förslag till utformning hölls 1877. Ängeln företer en viss likhet med Siegessäule i Berlin som restes några år tidigare. Centralfiguren, en ängel, är enligt några inspirerad av Nike från Samothrake, Nike, segergudinnan, medan andra tycker att det endast är en bevingad segerallegori. Hon har en lagerkrans i ena handen som offer till segrarna och i den andra en bruten kedja som symboliserar spanjorernas brutna förtryck. Statyn är av brons övertäckt med guld, den väger 7 ton och är 6,7 meter hög. Pelaren är 36 meter hög och består av huggen sten runt ett stålskellet. På pelarens bas står marmorstatyer av Vicente Guerrero, José María Morelos, Francisco Javier Mina och Nicolás Bravo, befälhavare under självständighetskampen. Längst ner i monumentets hörn finns fyra bronsstatyer som symboliserad; fred, lag, rättvisa och krig. ByggnadenByggandet av monumentet startade 2 januari 1902 med att Porfirio Díaz lade första stenen. Projektet styrdes av arkitekten Antonio Rivas Mercado med byggledning av ingenjör Roberto Gayol. Skulpturerna togs fram av italienaren Enrique Alciati, där gips original gjordes i Mexiko för att sedan gjutas i brons med cire perdue-teknik i Flores[förtydliga] Italien. Model till ängels ansikte stod Ernesta Robles [1] och som model till Mexiko-allegorin på bronsportarna till Mausolet stod arkitektens dotter Alicia Rivas Mercado. Redan 1906 stod stora delar av monumentet klart men med tyngden av över 2400 stenblock var för stor. Monumentet plockades ner och pålningsarbete bedrevs både dag och natt för att hinna bli klara. Bygget stod klart 1910 och invigningen ägde rum 16 september, på årsdagen av Mexikos självständighetsresning. GravplatsMonumentet är sedan 1925 gravplats åt de som i Mexiko kallas självständighetshjältarna. I en underjordisk kammare inne i pelaren är följande personer begravda:
För att ytterligare hedra landsfäderna tände president Emilio Portes Gil, 1929 en evig eld, lámpara votiva. Kuriosa
KällorNoter
Se ävenExterna länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia