Doktor Fries torg

Doktor Fries torg
Doktor Fries torg juni 2009.
Namn efterRobert Fries
Anlagt1951–1958
Namngivet1949
Läge
PlatsGuldheden, Göteborg
Anknyter tillDoktor Heymans gata
Betydelse
MonumentFina fisken
Fina fisken på Doktor Fries torg juni 2009
Doktor Fries torg juni 2009
Guldhedens bibliotek.

Doktor Fries torg, är ett så kallat parallellhustorg i Södra Guldheden, Göteborg.

Historik

Doktor Fries torg byggdes 1951–1958 för Göteborgs stads bostadsaktiebolag och färdigställdes våren 1953. Totalt uppfördes 265 lägenheter fram till 1958, under namnet "Guldhedscentrum"[1]. De två butikslängorna med två bostadsvåningar ovanpå ligger parallellt med varandra utefter en stor nedsänkt rektangulär torgyta. Doktor Fries torg är ett av tre mindre "närtorg" i Guldheden med 5-10 minuters gångväg emellan. Torgytan inramas av två parallella bostads- och butikslängor med loggior vilka skyddar mot regn och rusk. Vid den bortre kortsidan kommer ett mindre bergsparti i dagen, och åt torgets entré öppnar det sig helt.[2]

De andra två närtorgen är Guldhedstorget i Norra Guldheden och affärscentrumet på Doktor Bex gata, strax sydost om Doktor Fries torg. Torget betjänar främst ett närområde inom cirka 500 meter och omkring 3 500 invånare. Det ligger öppet och centralt i stadsdelen och är genom en rondell kopplat till genomfartsleden Doktor Allards gata.

På torget finns ett flertal affärer, och i den södra änden av torget ligger en mötes- och kurslokal vid namn Forum och Guldhedens bibliotek. Vid torget finns en spårvagnshållplats där spårvagn nr. 10 stannar. Vid torgets södra del tar Vitsippedalen vid, som sluttar starkt ner mot Sahlgrenskaområdet. Guldhedskyrkan, som ritades av professor Helge Zimdal,[3] ligger på en bergsknalle cirka 300 meter nordost om torget.

Dr Fries torg, 1996

Torget fick sitt namn 1949[4] till minne av läkaren och med. dr. Robert Fries (1840-1908), son till Elias Fries. Det var arkitekterna Jan Wallinder och Sven Brolid som ritade torget.

"Doktor Fries torg tillhör den generation centrumanläggningar, som är ett första steg mot att låta butikerna frigöra sig från bostadshusen och genom trafiksepareringen också från gatan. Butikerna ligger här i två längor kring ett torg med karaktär av italienska piazza, enbart avsett för fotgängare. Fortfarande ligger det dock två våningar bostäder ovanpå butikerna, vilket orsakade speciella problem. Bostädernas trapphus skulle helst störa butikernas planlösningar så lite som möjligt. Det ledde till för tiden ovanligt stora lägenheter på 4 rok och på gavlarna till och med 6 rok, vilket gav långa avstånd mellan trapphusen".[5]

I en fontändamm på torgets norra del står skulpturen "Fina fisken", gjord i rostfritt stål av Palle Pernevi och invigd 28 september 1961. Skulpturen är finansierad genom Charles Felix Lindbergs donationsfond. Redan 1953 provades en modell av skulpturen på torget och 1955 antogs förslaget efter en pristävling.[6]

Doktor Fries torg ingår i Göteborgs bevarandeprogram "Värdefulla miljöer 1985" respektive "Bevaringsprogram 1987". Dessutom har området pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården enligt de bestämmelser som numera återfinns i 3 kap. 6 § miljöbalken.[7]

Eklandagatan var tidigare planerad att gå ända fram till det område, som kom att bli Doktor Fries torg.[8]

I samband med att Landala IF arrangerade ett tivoli på torget, gjorde boxaren Ingemar Johansson en bejublad uppvisning. Enligt honom själv "--troligen stans enda klubb som arrangerat boxning på ett torg i Göteborg."[9]

Handen på torget

I anslutning till torgets 50-årsjubileum 2003 förevigades handavtryck av tre profiler med anknytning till Guldheden, nämligen Ingrid Segerstedt-Wiberg, Åke Edwardson och Arvid Carlsson.[10] Samlingen har senare kompletterats med handavtryck från initiativtagaren apotekschef Birgit Wärenstål Andries de Abrew (1940-2022)[11], liksom från Bertil Hansson, Elsie Johansson, Maria Lundqvist, Christer Fuglesang, Bengt Inghammar, Bo Winberg, Anders Frisk, Sven-Bertil Taube, Carin Mannheimer, Per-Olof Sjögren, Anders Svensson och Jan Eliasson samt Sven Wollter.

Källor

  • Lokala torg: liv, miljö och verksamheter på förortstorg, Sören Olsson, Marianne Ohlander, Gerd Cruse Sondén, Centrum för byggnadskultur i västra Sverige och Göteborgs universitet: Institutionen för socialt arbete, Göteborg 2004 ISBN 91-85620-17-3 s. 71-74

Noter

  1. ^ Vi bygger i Göteborg : en berättelse om Göteborgs stads bostadsaktiebolag, Torsten Frendberg, Göteborgs stads bostadsaktiebolag 1968, s. 207
  2. ^ Från Haga till Hammarkullen : allmännyttans hus i Göteborg, Helena Lind, Bert Leandersson, Kabusa böcker, Göteborg 2010 ISBN 978-91-7355-075-8, s. 122
  3. ^ Om hus, Tord Baeckström, HT Förlag, Göteborg 1967 s.96.
  4. ^ Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 77
  5. ^ Sven Brolid arkitektkontor 1948-1978: tiden och staden, Mette Brolid & Claes Caldenby, Göteborgs stadsmuseum 2001 ISBN 91-85488-47-X s.51.
  6. ^ Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970: centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2004 ISBN 91-631-4036-5 s. 240.
  7. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del II, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 2000 ISBN 91-89088-05-0 s. 165
  8. ^ Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Änggården - Landala : Blad N:o 54, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  9. ^ Landala IF 1919–1969: Jubileumsskrift, s. 13, "Landala och GAIS är mina favoritlag," av Ingemar Johansson.
  10. ^ Vårt Göteborg 2003, "Dr Fries Torg firar 50 år".
  11. ^ ”Dödsannons Birgit Wärenstål Andries de Abrew”. Göteborgs-Posten. 5 mars 2022. 

Externa länkar

v • r
Linje 10, Göteborgs spårväg - Biskopsgården - Guldheden