Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss, även känt som Örlogsflottans hederstecken samt, felaktigt, som Hoglandstecknet, var en svensk krigsdekoration, tidigare utdelad för tapperhet i krig. Den tilldelades underofficerare samt manskap inom örlogsflottan samt även inom armén då dessa var kommenderade å örlogsflottans fartyg.
Distinktionstecknet fanns i två grader där första graden var den lägre och andra graden den högre.
Historia
Storamiralen hertig Karl (XIII) av Södermanland utfärdade den 18 juni 1789 statuter för ett förtjänsttecken avsett att utdelas till Tappra och dygdiga underofficerare och gemenskap, vilka på örlogsflottan utmärka sig, detta skedde på linjeskeppetHedvig Elisabet Charlotta som låg till ankars på Karlskrona redd. Kung Gustaf III lämnade sitt gillande till detta. Den första dekoreringen skedde den 4 juli samma år.[1]
Om inrättande av tecknet skrev hertig Karl följande:[2]
”
Och då en gång den hand kallnat, som idag detta tecknet utdelar, och då en annan befälhavare - jag önskar med lika varma känslor för sitt fädernesland - skall anföra rikets flottor, skall han, på de grunder dessa statuter utsätta och till min åminnelse, detta förtjänsttecken utdela. Måtte det till ovärderlig tider hos svenska underofficerare och svensk gemenskap liva och bibehålla minnet av en befälhavare, som kände det rätta värdet av deras stora dygder, och hos dem ingjuta samma brinnande åtrå till vackra gerningar, som hos dem, vilka under mitt anförande så ärofullt bidragit till de svenska vapnens lycka, till den svenska flaggans återupprättande och aktning hos främmande nationer.
Enligt de ursprungliga statuterna kunde medaljen tilldelas enligt följande;
§2 - Den, som under en Bataille blir blesserad eller synnerligen utmärker sig, undfår Första Graden af detta Förtjenst = Tecken
§3 - Den, som redan med Första Graden belönt, under en Bataille tilkänna gifver Oförskräckthet, Mannamod och Rådighet, undfår Andra Graden af detta Förtjenst = Tecken
Tilldelningen skedde efter ett skriftlig förslag från fartygschefen, och detta skulle vara bestyrkt av lägre chefer ombord.
Vid jordfästningen skulle tecknet fästas på kistan, för att efter denna ceremoni avtagas och återlämnas till Högste befälhavaren i Carlscrona. Statuterna fastslår också att vid begravningen skall en regementsofficer delta, och att denne efter jordfästningen skall avtaga tecknet från kistan, under det att en pluton soldater tvenne salvor av handgevären avlossar.
Enligt de ursprungliga statuterna var tecknens utseende enligt följande:
§4 - Första Graden af detta Förtjenst = Tecken består uti 2:ne korslagde Svärd öfver et Ankare af Silfver
§5 - Förtjenst= Tecknets Andra grad består uti 2:ne öfver et Ankare korsslagde Svärd förgylte, hvaromkring en Lagerkrants flätar sig, på ena sidan står: Trohet och Tapperhet; på den andra: Ära och Dygd.
§6 - Desse Förtjenst = Teckens bägge Grader bäras uti et Svart och Gult Band, Färgorne af et Vapen
Den andra gradens lagerkrans utfördes med grön emalj.
Nils Olofson Ekeberg, född i Kronobergs län 1748, (levde 1821). - Antogs vid Örlogsflottan 1769; var 1816 nr 13 vid afTrolles kompani av 1. Sjöartilleriregementet; generalmönstring 1817: "Wälbefaren; kan läsa och skrifva; gjort UndOfficers tjenst"; avsked 1821 26/6 vid 73 års ålder. Tilldelad 1789 för Slaget vid Ölands södra udde-
A. F. Fagrell: tilldelad senast 1790
Johan Fredrik Heland: född i Norrköping 1768, (levde 1825). - Antogs 1791 vid Örlogsflottan; var 1816 "musikant" vid Silfverswärds kompani av 1. Sjöartilleriregementet; generalmönstring 1817: "Kan läsa, skrifva och räkna; fätt Hederstecken"; avsked 1824 28/5 "såsom gammal och låghalt". - Var 1823 gravör och ogift. Tilldelad 1789 för Slaget vid Ölands södra udde.
Niklas Jönsson Carlström: tilldelad för Slaget vid Ölands södra udde, (SMts 1808)
Nils Carlsson Kärrström: född i Blekinge 1761, död 1830. - Antogs 1785; var 1816 korpral nr 1 vid Sjöbohms kompani av 2. Sjöartilleriregementet i Karlskrona; generalmönstring 1817: "Wälbefaren, kan läsa, skrifva och räkna. Har Tapperhets Medaille. Under kriget förrät: Und: Officerstjenst"; avsked 1824, "bor i Blekinge", pensionsbrev nr 28. Tilldelad 1789 för Slaget vid Ölands södra udde.
Nils Nilsson Lindman: tilldelad 1789 eller 1790
Anders Olsson Majström: tilldelad 1789 eller 1790
Sven Johan Oldevik: tilldelad 1791 för Slaget vid Hogland
Nils Peter Palmqvist: tilldelad för Slaget vid Ölands södra udde
Lars Pettersson: tilldelad 1790 för insats samma år
Georg Wilhelm Rääf: tilldelad 1789 för Slaget vid Hogland
Isak Sundewall: tilldelad 1789 för Slaget vid Hogland
Anders Svanberg: tilldelad 1790 för insats samma år (SMts 1808, SMts 1813 och GMts 1813)
Peter Sällberg: tilldelad 1790 för insats samma år
Sven Pettersson Söderberg: tilldelad 1790 för insats samma år
Carl Axel Telosius: tilldelad för Slaget vid Ölands södra udde
_ribbon_-vector.svg){kind=small}
.png){kind=small}
.png){kind=small}
_utan_sv%C3%A4rd.png){kind=small}