De Morgans lagar är två slutledningsregler inom logik och boolesk algebra, uppkallade efter Augustus de Morgan på 1800-talet. Lagarna var kända redan på medeltiden och formulerades språkligt av William Ockham på 1400-talet.
Reglerna, uttryckta som tautologier eller som teorem inom satslogiken, är
![{\displaystyle {\begin{aligned}\neg (P\land Q)&\to \neg P\lor \neg Q\\\neg (P\lor Q)&\to \neg P\land \neg Q\end{aligned}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/6591a20b309f18c5083c8df2e9b62fd7ca7b120d)
där
och
är påståenden. Den första regeln är en negation av en konjunktion och den andra, en negation av en disjunktion.
Informellt kan lagarna skrivas
- inte (P och Q) = inte P eller inte Q
- inte (P eller Q) = inte P och inte Q
Reglerna har motsvarigheter inom mängdläran:
![{\displaystyle (A\cap B)^{\complement }=A^{\complement }\cup B^{\complement }}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/f95470d591c8f7e36df94ef1803815bb4b4d98a3)
![{\displaystyle (A\cup B)^{\complement }=A^{\complement }\cap B^{\complement }}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/67ee8f8573dcd4ea9154e7748d21af057d739e9e)
där ∩ är snittoperatorn och ∪ är unionsoperatorn.
Den allmänna formen är
![{\displaystyle {\begin{aligned}{\overline {\bigcap _{i\in I}A_{i}}}&\equiv \bigcup _{i\in I}{\overline {A_{i}}},\\{\overline {\bigcup _{i\in I}A_{i}}}&\equiv \bigcap _{i\in I}{\overline {A_{i}}},\end{aligned}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/53c78bc866cb39308e86454d85c902532f52983e)
där I är en indexmängd och
är A:s negation.
De Morgans lagar har tillämpningar inom digitaltekniken vid konstruktion av logiska kretselement. De Morgans lagar motsvaras av logiska grindar enligt (1 = hög nivå, 0 = låg nivå):
![](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d3/NAND-gate-US.png) |
= |
|
![{\displaystyle A}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/7daff47fa58cdfd29dc333def748ff5fa4c923e3) |
![{\displaystyle B}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/47136aad860d145f75f3eed3022df827cee94d7a) |
![{\displaystyle \neg (A\land B)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/91ba373711ac586009d3c4d0117525fbe04a1a4f) |
|
0 |
0 |
1 |
1
|
0 |
1 |
1 |
1
|
1 |
0 |
1 |
1
|
1 |
1 |
0 |
0
|
|
![](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/ad/NOR-gate-US.png) |
= |
|
![{\displaystyle A}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/7daff47fa58cdfd29dc333def748ff5fa4c923e3) |
![{\displaystyle B}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/47136aad860d145f75f3eed3022df827cee94d7a) |
![{\displaystyle \neg (A\lor B)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/a4be2de29b87215d778d98ab2d26c4e166056ca0) |
|
0 |
0 |
1 |
1
|
0 |
1 |
0 |
0
|
1 |
0 |
0 |
0
|
1 |
1 |
0 |
0
|
|
Referenser
- Karl-Johan Bäckström, Diskret matematik, Studentlitteratur, Lund 1986.
- Raymond M Smullyan, First-Order Logic, Springer-Verlag, Berlin Heidelberg, New York, 1968.
- Elliott Mendelson, Elementary Logic, Oxford University Press, London 1965.
- Göran Hermerén, Satslogik, Studentlitteratur, Lund 1967.
- Per-Erik Danielsson, Digital teknik, Studentlitteratur, Lund 1974.