sv Danmarks l%C3%A4n

Danmark var från Valdemar Sejrs tid i början på 1200-talet och fram till 1662 indelat i slottslän (län).^[1] Därefter ersattes de av amt. Under årens lopp kom deras indelning att omorganiseras och sammanläggas. Vid införandet av enväldet 1660 och omvandlingen till amt 1662 fanns 49 län i Danmark.^[2]

Under 1200-talet hade organisationen med kungalev spelat ut sin roll, samtidigt med att högmedeltidens statsmakt och skatteväsende byggdes ut. Från den tiden och en bit in på 1300-talet organiserades den kungliga administrationen främst i så kallade slottslän. För att befästa kungens makt uppfördes runt om i Danmark kungliga och privata borgar byggda i sten och tegel, för förvaltningen och som militära stödjepunkter.^[3]

Dessa riksfästen förlänades formellt till länsherrar (danska lensmand) mot att de ställde upp som ryttare. Enbart adelsmän rekryterades till länsherrar. Länsherrar var kungens representant i området och den högsta militära samt civila tjänsten där. Posten som länsherre gick inte i arv.

De härader som omgav en borg anslogs för dess underhåll och försörjning av både civila och militära funktionärer. Tillsammans bildade häraderna ett slottslän. Det danska riket bestod av ett flertal slottslän av varierande storlek. Länsindelningen var inte fast utan kunde ändras av kungen när ny länsman utsågs

Länen delades upp i tre huvudtyper:

Räkenskaplän (fadeburslän) förvaltade för kronans räkning av en länsman (advocatus), vilken uppbar ett fast årligt vederlag för indrivning av skatter mot skyldighet att redovisa och leverera resten av överskottet från länet till kronan.
Avgiftslän förvaltade för kronans räkning av en länsman med skyldighet att svara för en viss del av skatteuppbörden i pengar och natura med rätt att behålla ett eventuellt överskott, men även skyldighet att skjuta till egna medel vid ett underskott av intäkterna.
Tjänstelän vilka var förläningar tilldelade som belöning för tjänster utförda för kronan. Länsinnehavaren hade rätt att behålla skatteuppbörden från länet utan redovisning till kronan. Kronan kunde låna av förmögna stormän genom att pantsätta ett län (inteckna) varefter länsmannen fick rätt att uppbära samtliga inkomsterna tills kronan kunde lösa in lånet, eller att panttiden löpt ut.

Jylland

Fyn

Själland

Skåne, Halland och Blekinge

I detta stycke behandlas de län som tidigare var danska men sedan 1658 tillhör Sverige.

Skattehandlingarna från denna tiden finns i det danska riksarkivet i Köpenhamn.

De större danska länen i nuvarande Sverige, det vill säga de med egen rubrik i danska riksarkivets samlingar, redovisas i tabellen. Det ska tilläggas att många fler län fanns. En del var stora och viktiga, andra pyttesmå. För att ta ett exempel: gårdarna i Brunnby socken lydde under Jonstorps socken samt Brunnby socken och två län, Kullens län och Stubbarps län.

Ett stort undantag finns. Lundagårds län, med Lund som residensstad var tidvis ett relativt självständigt län under 1500-talet, men lydde mellan 1602 och 1658 under Malmöhus län.

län	residens	årtal från	årtal till	beskrivning
Beritsholms län	Beritsholms borg	1250-talet	1526	stormades och revs 1526 då länet lades under Lindholms län
Falkenbergs län	Falkenbergshus	före 1298	1469	uppgick i Varbergs län
Falsterbo län	Falsterbohus	1367	1534	uppgick i Lindholmens län
Gladsax län	Gladsaxehus	före 1398	1621	uppgick i Kristianstads län
Halmstads län	Halmstads slott	före 1231	1658	lades länet under styrning av Skånska generalguvernementet
Helsingborgs län	Helsingborgs slott	1200-talet	1669	uppgick i Malmöhus län
Hishults län	Sjöboholms sätesgård	före 1475	före 1645	uppgick i Laholms län
Kristianopels län	Kristianopel	1601	1658	till 1601 Lyckå län, lades under styrning av Skånska generalguvernementet
Kristianstads län	Kristianstad	1614	1658	lades länet under styrning av Skånska generalguvernementet
Laholms län	Laholm	före 1231	1658	lades länet under styrning av Skånska generalguvernementet
Landskrona län	Landskrona slott	1547	1669	uppgick i Malmöhus län
Lindholms län	Lindholmens borg	före 1339	1540	uppgick i Malmöhus slottslän
Lundagårds län	Lund	1536	1602	uppgick i Malmöhus slottslän
Lyckå län	Lyckå slott	före 1263	1601	från 1601 Kristianopels län
Malmöhus slottslän	Malmöhus slott	1526	1669	uppgick i Malmöhus län
Näsbyholms län	Näsbyholms slott	1536	1540	uppgick i Malmöhus slottslän
Sölvesborgs län	Sölvesborgs slott	före 1263	1658	lades länet under styrning av Skånska generalguvernementet
Varbergs län	Varbergs slott	före 1287	1658	lades länet under styrning av Skånska generalguvernementet

Referenser

Noter

^ Harry Christensen: Len og magt i Danmark, 1439-1481
^ Bang, Gustav (1908) (på Danska). Danske Len og Stamhuse. Libris 19874114
^ Skansjö, Sten Skansjö (1997). Skånes historia. Libris 7776548

Skriftliga källor

Henrik Lerdam: len og lensmænd 1370-1443 (1996)
Harry Christensen: Len og magt i Danmark 1439-1481 (1983)
S. Nygaard: Len og stamhuse i Jylland (Jyske Samlinger, bind 4)
Louis Bobé, Gustav Graae og Fritz Jürgensen West: Danske Len (1916)
Gustav Bang: Danske Len og Stamhuse (1906)
Kristian Sofus August Erslev: Danmark-Norges len og lensmænd 1596-1660 (PDF) (1885)
Kristian Sofus August Erslev: len og lensmænd i det sextende aarhundrede 1513-1596 (PDF) (1879)
Statens Arkivers arkivalieinformationssystem Daisy

Anmärkningar

[1] Harry Christensen: Len og magt i Danmark, 1439-1481

[2] Bang, Gustav (1908) (på Danska). Danske Len og Stamhuse. Libris 19874114

[3] Skansjö, Sten Skansjö (1997). Skånes historia. Libris 7776548

[1]

[2]

[3]

Danmarks län