Christopher Christian Karsten

Christopher Christian Karsten
Litografi 1847.
Födelsedatum	9 september 1756
Födelseort	Ystad
Dödsdatum	6 augusti 1827 (70 år)
Dödsort	Drottningholm
Maka	Sophie Stebnowska
Barn	Sophie Karsten, Elisabeth Charlotta Karsten
Genre	opera
Roll	tenor
År som aktiv	1776–1825

Christopher Christian Karsten, född 9 september 1756 i Ystad, död 6 augusti 1827 i Drottningholm, var en svensk operasångare (tenor).

Biografi och karriär

När Karsten sjöng för drottning Lovisa Ulrika 1771 blev hon så imponerad att hon såg till att han fick studera musik i Stockholm. Han uppträdde med Carl Stenborg och Elisabeth Olin 1773 i den berömda föreställningen Thetis och Pelée och var sedan anställd vid den nygrundade Operan i Stora Bollhuset som körsångare.

Han debuterade 1776 i titelrollen i operabaletten Adonis och skickades sedan att studera under Potenza i Köpenhamn. När han återvände till Stockholm 1778 blev han Sveriges största operasångare ända fram till 1806. Han berömdes både för sin rösts och sin kropps skönhet. Han valdes in i Musikaliska Akademien 1787, utnämndes till hovsångare och fick 1791 titeln hovsekreterare. Bland rollerna kan nämnas Azor i Zemire och Azor, Achilles i Iphigénie i Auliden, Pylades i Iphigénie i Tauriden, Ataliba i Cora och Alonzo och Christjern i Gustaf Wasa.

Vid sin debut 1776 fick han kritiken: Ändtligen har direktören vid operan fått en rival åt herr Carl Stenborg uti unge Karsten, som sjungit och spelat mycket väl uti Adonis. Utom dess klädd och sminkad äger han en behaglig fysionomi, vacker figur, lång och smärt. Han betraktades som: en seger oändligt stor för herr Zibet, men en créve-coeur för fru Olin, som måste spela emot en gosse, hvilken togs utur kören. Karsten och Stenborg var under hela den gustavianska tiden Sveriges manliga stjärnor.

Han turnerade också utomlands. Han uppträdde 1783 i Köpenhamn, 1788 i Berlin, 1792 i London och 1810–1811 i Paris och var den första svenska operasångare med en internationell karriär; som den första kvinnliga räknas Justina Casagli. Då Operan stängdes 1806 avskedades han liksom den övriga personalen; efter att den öppnade igen 1812, uppträdde han som gästaktör fram till 1825.

Karsten var förlovad med Marie Louise Marcadet men bröt förlovningen[1] och gifte sig med skådespelaren Sophie Stebnowska från Polen (1753–1848), också hon ansedd som en av de främsta förmågorna vid Operan fram till 1806. Han blev far till Sophie Karsten, (dansare vid Operan 1805–1806 som gifte sig med Filippo Taglioni och var mor till Marie Taglioni) och till konstnären Elisabeth Charlotta Karsten.

Roller

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1780	Alcindor	Arsène		Stora Bollhuset[2]
1781	Översteprästen	Alceste		Stora Bollhuset[2]
1781	Roland	Roland		Stora Bollhuset[2]
1783	Pylades	Iphigenie uti Tauriden		Gustavianska operahuset[2]
1784	Celenus	Atis		Gustavianska operahuset[2]
1786	Kristian II	Gustaf Wasa		Gustavianska operahuset[2]
1787	Ubald	Armide		Gustavianska operahuset[2]
1787	Orest	Electra		Gustavianska operahuset[2]
1788	Ataliba	Cora och Alonzo		Gustavianska operahuset[2]
1788	Gustaf Adolf	Gustaf Adolph och Ebba Brahe		Gustavianska operahuset[2]
1793	Folke	Folke Birgersson till Ringstad		Gustavianska operahuset[2]
1793	Alvar	Azemia		Gustavianska operahuset[2]
1793	Översteprästen i Musernas tempel	Alcides inträde i världen		Arsenalsteatern
1794	Greve Rosenhjel	Det farliga förtroendet		Gustavianska operahuset[2]
1795	Levinski	Lodoiska		Gustavianska operahuset[2]
1796	Ferdinand	De gamle friarne		Gustavianska operahuset[2]
1796	Renaud	Renaud d'Ast		Gustavianska operahuset[2]
1796	Saint Phar	Caravanen		Gustavianska operahuset[2]
1799	Jarbas	Aeneas i Carthago		Gustavianska operahuset[2]
1800	Hertig Alberti	Camilla		Gustavianska operahuset[2]
1800	Oedipe	Oedipe i Athen		Gustavianska operahuset[2]
1801	Renaud	Renaud		Gustavianska operahuset[2]
1803	Polykrates	Anakreon på Samos		Gustavianska operahuset[2]
1803	Sten Persson Wollmar, torpare	Torparen		Arsenalsteatern[2]
1803	Greve Armand	Vattendragaren		Arsenalsteatern[2]

Källor

• Kristofer Kristian Karsten i Nordisk familjebok (första upplagan, 1884), sidan 425–426.
• Kristofer Kristian Karsten i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910), sidan 1159–1160.
• Nordensvan, Georg, Svensk teater och svenska skådespelare.
• Finska anor inom furstehus, Genos, Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland, läst 8 januari 2012.
• Canton 1, Drottningholm, Statens fastighetsverk, läst 8 januari 2012.
• Ivarsdotter Johnsson, Anna och Leif Jonsson, Musiken i Sverige, Frihetstiden och Gustaviansk tid 1720–1810.
• Kristofer Kristian Karsten i Arvid Ahnfelt, Europas konstnärer (1887).

Litteratur

• Marie Taglioni, Souvenirs. Le manuscrit inédit de la grande danseuse romantique, édition établie, présentée et annotée par Bruno Ligore, Gremese, 2017.
• Madison U. Sowell, Debra H. Sowell, Francesca Falcone, Patrizia Veroli, Icônes du ballet romantique. Marie Taglioni et sa famille, Gremese, 2016.

Vidare läsning

• Hagman, Bertil (1989). ”Christoffer Karsten och hans familj.”. Årsskrift/Confidencen rediviva (Solna : Ulriksdals slottsteaters vänförening, 1982–) 1989 (7),: sid. 34–50 : ill.. ISSN 0280-6851. ISSN 0280-6851 ISSN 0280-6851.  Libris 3123157
• Ivarsdotter, Anna (1993). ”Den gustavianska operan”. Musiken i Sverige/[huvudredaktör: Leif Jonsson]. 2 / redigerad av Leif Jonsson och Anna Ivarsdotter-Johnson (Stockholm: Fischer, 1993): sid. 287–350 : musiknoter, ill..  Libris 2281395

Referenser

Noter

1. Erdmann, Nils, Vid hovet och på adelsgodsen i 1700-talets Sverige: en tidskrönika, Wahlströms, Stockholm, 1926
2. ^ [ ] ”Arkivet”. Kungliga operan. https://arkivet.operan.se/repertoar/. Läst 16 juli 2020.