De Geer kom från en familj med holländska rötter. Han var född på Finspångs slott, men växte upp i Utrecht från det att han var tre år, men återvände till Sverige som ung man. Han ärvde det för riket viktiga järnbruket i Leufsta från en barnlös farbror Charles De Geer (1660–1730).[3] Bruket lyckades han få att blomstra. Det var en för sin tid välkänd industrianläggning.
Då han var åtta år fick han en silkesmask i present och sedan den stunden utvecklade han ett intresse för djur och natur. Han återvände till Sverige sommaren 1738 och i december 1739 blev han, som 19-åring, invald i den då nybildade Kungliga Vetenskapsakademien. Han skrev en lång rad uppsatser om insekter som publicerades i Vetenskapsakademiens Handlingar mellan 1740 och 1768. Två gånger var han preses i Vetenskapsakademien och höll då presidietal, dels Tal om nyttan, som insecterne och deras skärskådande, tilskynda oss (1744), dels Tal, om insecternas alstring (1754). Hans största verk var det i sju delar presenterade och tryckta arbetet Mémoires pour servir à l'histoire des insectes (1752, 1771–1778). Han var även medlem av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala från 1743 och blev dessutom korresponderande medlem av den franska Vetenskapsakademien 1748. 1760 blev han hovmarskalk, 1761 riddare av Nordstjärneorden, 1772 kommendör med stora korset av Vasaorden samt 1773 friherre.
Charles De Geer var gift med Catharina Charlotta Ribbing, som 1756 fick en medalj slagen över sig efter att ha varit den första inom den svenska överklassen som låtit smittkoppsvaccinera sina barn.[1] Med sin maka fick han åtta barn, som alla nådde vuxen ålder. Den äldste sonen, kammarherre Charles De Geer (1747–1805) övertog Leufsta efter faderns död.
Charles De Geer ligger begravd i eget gravkor i Uppsala domkyrka, tillsammans med sin fru.
Övrigt
Hans stora samling av naturalier och insekter donerades till Vetenskapsakademien och finns nu på Naturhistoriska Riksmuseet. På sitt gods Leufsta lämnade han även efter sig ett betydande bibliotek, som även innehöll skrifter av Olof Rudbeck far och son, bland annat den så kallade Blomboken och Fogelboken, en mineralsamling samt en stor och viktig samling musikalier från 1700-talet. År 1986 kunde Uppsala universitetsbibliotek köpa Leufstabiblioteket tack vare donationer från dels Kjell och Märta Beijers stiftelse, dels Katarina Crafoord (en av döttrarna till Holger Crafoord, grundaren av Gambro).
Arbeten
Tal om nyttan, som Insecterne och deras skärskådande, tilskynda oss, ... Stockholm 1744.
Mémoires pour servir à l'histoire des insectes. Grefing & Hesselberg, Stockholm 1752–78.
Tal, om insecternas alstring. Stockholm 1754.
Abhandlungen zur Geschichte der Insecten. Müller & Raspe, Leipzig, Nürnberg 1776–83 p.m.
Genera et species insectorum. Crusium, Leipzig 1783 p.m.
Anfält, Tomas (1991). Consumer of enlightenment. Charles De Geer - Savant and book collector in eighteenth-century Sweden. The Book Collector (London) 1991,. sid. 197-210.
Anfält, Tomas (1995). ”Baronen och 1700-talets informationssamhälle.”. Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen / redaktör: Lars Höglund (Borås : Valfrid i samarbete med Forskningsrådsnämnden (FRN), 1995): sid. 330–339.Libris2119655
Anfält, Tomas (1988). ”Charles De Geer och medicinen.”. Nordisk medicinhistorisk årsbok (Stockholm : Medicinhistoriska museet, 1968–1996) 1988,: sid. 75–84 : ill.. ISSN 0303-6480. ISSN0303-6480 ISSN 0303-6480.Libris3043532
Anfält, Tomas (1997). ”Offentlighet och privatliv: om livet på Leufsta herrgård på 1700-talet”. Herrgårdskultur och salongsmiljö / red. Erik Kjellberg (Uppsala : Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap, 1997): sid. 3–14.Libris2775916
Hamberg, Erik, "Entomologisk litteratur hos Charles De Geer". Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2015.
Hamberg, Erik, "Illustrationer och kopparplåtar till Charles De Geers Mémoires". Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2016.
Odelberg, Wilhelm (1980). Charles De Geer (1720-78) and his microscope: described in memory of Carl De Geer (1918-78). Stockholm: Nationalmuseum. Libris2078016
Sjökvist, Peter (2022). "Bokliga gåvor till Charles De Geers bibliotek på Leufstabruk" i Svenska Linnésällskapets Prsbok 2022.
Tottie, Thomas (2007). Ädle och höglärde H. Archiater: om Charles De Geer och hans brevväxling med Carl von Linné. [Föreningen Leufsta och Cahmanorgelns vänners skriftserie], 1653-5626. Uppsala: Stiftelsen Leufsta. Libris10462428. ISBN 978-91-633-0591-7