Charles De Geer (1720–1778)

Charles De Geer
Charles De Geer, porträtterad av Gustaf Lundberg (1695-1786).
Titlar
Tidsperiod 1760
Tidsperiod 1773–1778
Företrädare Charles De Geer (1660–1730)
Efterträdare Charles De Geer (1747-1805)
Yrke Vetenskapsman,
Företagsledare,
Innehavare av Leufsta bruk
Personfakta
Född 10 februari 1720
Finspång
Nationalitet Svensk
Hemort Stockholm
Död 7 mars 1778 (58 år)
Stockholm
Begravd Uppsala domkyrka
Släkt
Frälse- eller adelsätt De Geer af Leufsta
Familj
Make/maka Catharina Charlotta Ribbing
Barn Charles De Geer (1747-1805)
Charlotte Du Rietz

Charles De Geer, eller Carl De Geer, född 30 januari[1] (10 februari[2]) 1720 i Finspång, död 7 mars 1778 i Stockholm, var en svensk friherre, bruksägare och entomolog.

Liv

De Geer kom från en familj med holländska rötter. Han var född på Finspångs slott, men växte upp i Utrecht från det att han var tre år, men återvände till Sverige som ung man. Han ärvde det för riket viktiga järnbruket i Leufsta från en barnlös farbror Charles De Geer (1660–1730).[3] Bruket lyckades han få att blomstra. Det var en för sin tid välkänd industrianläggning.

Då han var åtta år fick han en silkesmask i present och sedan den stunden utvecklade han ett intresse för djur och natur. Han återvände till Sverige sommaren 1738 och i december 1739 blev han, som 19-åring, invald i den då nybildade Kungliga Vetenskapsakademien. Han skrev en lång rad uppsatser om insekter som publicerades i Vetenskapsakademiens Handlingar mellan 1740 och 1768. Två gånger var han preses i Vetenskapsakademien och höll då presidietal, dels Tal om nyttan, som insecterne och deras skärskådande, tilskynda oss (1744), dels Tal, om insecternas alstring (1754). Hans största verk var det i sju delar presenterade och tryckta arbetet Mémoires pour servir à l'histoire des insectes (1752, 1771–1778). Han var även medlem av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala från 1743 och blev dessutom korresponderande medlem av den franska Vetenskapsakademien 1748. 1760 blev han hovmarskalk, 1761 riddare av Nordstjärneorden, 1772 kommendör med stora korset av Vasaorden samt 1773 friherre.

Charles De Geers maka Catharina Charlotta Ribbing (1720–1787), av Gustaf Lundberg.
Charles De Geers kista hans gravkor i Uppsala domkyrka.
En byst av Charles De Geer i hans gravkor i Uppsala domkyrka.

Charles De Geer var gift med Catharina Charlotta Ribbing, som 1756 fick en medalj slagen över sig efter att ha varit den första inom den svenska överklassen som låtit smittkoppsvaccinera sina barn.[1] Med sin maka fick han åtta barn, som alla nådde vuxen ålder. Den äldste sonen, kammarherre Charles De Geer (1747–1805) övertog Leufsta efter faderns död.

Charles De Geer ligger begravd i eget gravkor i Uppsala domkyrka, tillsammans med sin fru.

Övrigt

Hans stora samling av naturalier och insekter donerades till Vetenskapsakademien och finns nu på Naturhistoriska Riksmuseet. På sitt gods Leufsta lämnade han även efter sig ett betydande bibliotek, som även innehöll skrifter av Olof Rudbeck far och son, bland annat den så kallade Blomboken och Fogelboken, en mineralsamling samt en stor och viktig samling musikalier från 1700-talet. År 1986 kunde Uppsala universitetsbibliotek köpa Leufstabiblioteket tack vare donationer från dels Kjell och Märta Beijers stiftelse, dels Katarina Crafoord (en av döttrarna till Holger Crafoord, grundaren av Gambro).

Arbeten

  • Tal om nyttan, som Insecterne och deras skärskådande, tilskynda oss, ... Stockholm 1744.
  • Mémoires pour servir à l'histoire des insectes. Grefing & Hesselberg, Stockholm 1752–78.
  • Tal, om insecternas alstring. Stockholm 1754.
  • Abhandlungen zur Geschichte der Insecten. Müller & Raspe, Leipzig, Nürnberg 1776–83 p.m.
  • Genera et species insectorum. Crusium, Leipzig 1783 p.m.

Några insekter beskrivna av De Geer

Källor

  • Duncan, James (1804–1861): Introduction to entomology. Lizars, Edinburgh 1840.
  • Pont, A.C. (1996) : Some reflections on the history of systematic Dipterology. Dipterists Digest, Series 2, 2: 49–70.
  • Ekland, Karl Johan & Hamberg, Erik (red.) (2018) En liten bok om Lövstabruk [im Svenska, English, Deutsch & Francais]. Uppsala.
  • Degeer’s insect collection, without the original labels and not in the original cabinet may be found at the Swedish Museum of Natural History.

Noter

Vidare läsning

  • Anfält, Tomas (1991). Consumer of enlightenment. Charles De Geer - Savant and book collector in eighteenth-century Sweden. The Book Collector (London) 1991,. sid. 197-210. 
  • Anfält, Tomas (1995). ”Baronen och 1700-talets informationssamhälle.”. Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen / redaktör: Lars Höglund (Borås : Valfrid i samarbete med Forskningsrådsnämnden (FRN), 1995): sid. 330–339.  Libris 2119655
  • Anfält, Tomas (1988). ”Charles De Geer och medicinen.”. Nordisk medicinhistorisk årsbok (Stockholm : Medicinhistoriska museet, 1968–1996) 1988,: sid. 75–84 : ill.. ISSN 0303-6480. ISSN 0303-6480 ISSN 0303-6480.  Libris 3043532
  • Anfält, Tomas (1997). ”Offentlighet och privatliv: om livet på Leufsta herrgård på 1700-talet”. Herrgårdskultur och salongsmiljö / red. Erik Kjellberg (Uppsala : Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap, 1997): sid. 3–14.  Libris 2775916
  • Hamberg, Erik, "Entomologisk litteratur hos Charles De Geer". Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2015.
  • Hamberg, Erik, "Illustrationer och kopparplåtar till Charles De Geers Mémoires". Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2016.
  • Lazarus (1904). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 9. Stockholm. sid. 256–258. Libris 68707. https://runeberg.org/millionar/9/0255.html 
  • Odelberg, Wilhelm (1980). Charles De Geer (1720-78) and his microscope: described in memory of Carl De Geer (1918-78). Stockholm: Nationalmuseum. Libris 2078016 
  • Sjökvist, Peter (2022). "Bokliga gåvor till Charles De Geers bibliotek på Leufstabruk" i Svenska Linnésällskapets Prsbok 2022.
  • Tottie, Thomas (2007). Ädle och höglärde H. Archiater: om Charles De Geer och hans brevväxling med Carl von Linné. [Föreningen Leufsta och Cahmanorgelns vänners skriftserie], 1653-5626. Uppsala: Stiftelsen Leufsta. Libris 10462428. ISBN 978-91-633-0591-7 

Externa länkar