|
Cettisångare
Cettisångare[2] (Cettia cetti) är en fågel, den enda europeiska representanten i familjen cettior (Cettiidae).[3] Fågeln förekommer från södra England och södra Europa österut till Afghanistan samt i Nordafrika. Tillfälligt ses den norr om utbredningsområdet, med tre fynd i Sverige. Fågeln är uppkallad efter italienska zoologen Francesco Cetti. Utseende och läteCettisångaren är en medelstor sångare som mäter 13–14 centimeter och som väger 12–18 gram[4]. Den adulta fågeln har brun rygg, vitaktigt grå undersida, bred stjärt och korta vingar. Könen är lika, som hos de flesta sångare. Hanarna upptäcks främst genom sin högljudda sången. Honan är mycket svår att observera, eftersom hon inte sjunger. Sången utgörs av ett metaliskt rytmiskt läte plitt, plitt-plytt!... titjutt-titjutt-titjutt tjytt, tjutt! som brukar beskrivas som: Hör hit!... vad heter jag?... Cetti-Cetti-Cetti, just det![5] Utbredning och systematikCettisångaren häckar i södra Europa och södra Asien, så långt österut som till Afghanistan. Den häckar även i nordvästra Afrika samt utmed Frankrikes västkust upp till södra England. Arten är oftast stannfågel i Europa, men östliga populationer flyttar korta sträckor. Tillfälligt ses den sällsynt norr om utbredningsområdet. Cettisångaren delas in i tre underarter med följande utbredning:[3][6]
I Sverige har den påträffats vid tre tillfällen, dels två individer ringmärkta i Ottenby, Öland 1977 och 1998, dels en sjungande individ vid Älvviken norr om Nynäshamn i Södermanland 2007. Den senare har bestämts till den östliga underarten albiventris.[8] SläktskapCettisångaren placerades tidigare i den stora familjen sångare (Sylviidae). DNA-studier[9] har dock visat att arterna i familjen inte är varandras närmaste släktingar och har därför delats upp i ett antal mindre familjer. Cettisångaren med släktingar förs idag till familjen cettior (Cettiidae[6] eller Scotocercidae[3]) som är nära släkt med den likaledes utbrytna familjen lövsångare (Phylloscopidae) men också med familjen stjärtmesar (Aegithalidae).[3] Även de två afrikanska hyliorna, numera urskilda i egna familjen Hyliidae anses höra till gruppen. Även släktet Cettia har genomgått stora förändringar som resultat av genetiska studier.[10] Cettisångaren är i själva verket närbesläktad med den kraftigt avvikande gulstrupiga cettian tidigare i Tesia, medan ett stort antal cettisångarliknande arter är mer avlägset släkt och bryts ut till det egna släktet Horornis. Alström et al 2011 beskriver icke-monofylin i Cettia som "troligen en av de mest extraordinära exemplen på missförstått släktskap i ett fågelsläkte".[10] EkologiCettisångaren trivs bäst i tät växtlighet, oftast nära vatten. Cettisångaren är tillbakadragen och svår att få syn på. Den har en tendens att krypa genom låg växtlighet och kan därigenom ge intryck av att förflytta sig från en buske till en annan utan att korsa utrymmet däremellan. Liksom de flesta sångare är den en insektsätare. Boet byggs i en buske nära vatten och tre till sex ägg läggs. Äggen är 18 millimeter stora och tegelröda. De ruvas i cirka 16 dagar av honan. Cettisångaren blir könsmogen efter ett år och lever i ungefär fem år.[4]  StatusArten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan drygt nio miljoner och 14,6 miljoner häckande individer.[1] NamnFågeln har fått sitt namn efter den italienske zoologen Francesco Cetti.[11] Den har på svenska också kallats Cettis sångare eller sidensångare.[12] Referenser
Noter
Externa länkar
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
.jpg)
.jpg)
Portal di Ensiklopedia Dunia
