sv Cebuano

	Cebuano
	Sinugboanon
Talas i	Filippinerna
Region	Visayas och Mindanao
Antal talare	över 20 miljoner
Status	regionalt språk
Språkfamilj	Austronesiskt Malajo-polynesiskt Västligt malajo-polynesiskt Centralfilippinskt Cebuano; ; ; ;
Språkkoder
ISO 639‐2	ceb
ISO 639‐3	ceb

Cebuano (sebuano, sugbuanon, sugbuhanon^[1] eller sinugboanon) är ett västaustronesiskt språk inom språkgruppen bisaya. 2007 talades det av cirka 21 miljoner människor.^[1] Cebuano är även namnet på folket som har cebuano som modersmål, och det är den största folkgruppen på Filippinerna. Språket är huvudspråk i stora delar av centrala och södra Filippinerna och talas framför allt på öarna Cebu, Negros, Bohol och Leyte.^[1] Dessutom är det huvudspråket på stora delar av Mindanao.

Språkets grammatik och huvuddelen av ordförrådet är austronesiskt, men spanskan har haft ett avsevärt inflytande och mängder med spanska ord har inkorporerats. Till exempel har språket en dubbel uppsättning räkneord – både spanska och austronesiska. Cebuano har en lång skrifttradition, tidigare baserad på en egen stavelseskrift men sedan Spaniens erövring av öarna på 1500-talet skriven med det latinska alfabetet.^[1]

Som folkligt talspråk och umgängesspråk torde cebuano vara ohotat i sin region, men dess roll i mer officiella och litterära sammanhang är blygsam. Skolundervisning i grundskolan bedrivs på filipino och engelska även i områden där alla elever har cebuano som modersmål. Dagstidningar publiceras på cebuano, men ytterst få böcker^[1].

Systematik

Cebuano tillhör den centralfilippinska språkgruppen inom den malajopolynesiska grenen av den stora austronesiska språkfamiljen. Närbesläktade språk är till exempel waray-waray, bikol och tagalog, som alla talas i Filippinerna.

Det finns ett antal olika dialekter av cebuano, som ibland betraktas som separata språk. Till exempel på ön Bohol talas boholano, som skiljer sig påtagligt från den cebuano som talas på närbelägna Cebu, även om den ömsesidiga begripligheten fortfarande är god.

Skrift och fonologi

Cebuano har 21 fonem. Sexton är konsonanter: p, t, k, ? (glottal klusil), b, d, g, m, n, ng, s, h, w, l, r, och y, och fem vokaler: i, e, a, o, och u.

Traditionellt har cebuano skrivits med Baybayin-alfabetet, men idag används en delmängd av det latinska alfabetet, kallad Abakada, motsvarande de fonem som räknats upp ovan.

Vokaler

Innan spanjorerna kom hade cebuano bara tre vokalfonem: /a/, /i/, och /u/. Med introduktionen av spanska lånord expanderade vokaluppsättningen med /ɛ/ och /o/, även om /o/ och /u/ fortfarande är nära nog allofoner, liksom /ɛ/ och /i/, och används utbytbart i inhemska ord.

Konsonanter

Nedan är en tabell med konsonanterna i cebuano. Klusiler (stoppkonsonanter) är alltid oaspirerade. Den velara nasalen (ng) används även i början av ord, i motsats till svenskans ng.

		Bilabial	Dental	Palatal	Velar	Glottal
Nasal		m	n		ŋ
Klusil	Tonlös	p	t		k	ʔ
Klusil	Tonande	b	d		g
Affrikata			s			h
Flapp			ɾ
Lateral			l
Approximant		w		j

Betoning

Betoning kan vara betydelseskiljande, så att dápit med betoning på första stavelsen betyder "bjuda in", medan dapít med betoning på andra stavelsen betyder "nära".

Grammatik

Cebuano är ett språk med grundordföljd VSO (verb subjekt objekt). Viss flexibilitet finns i ordföljden, så att topikalisering av en komponent kan ske genom att den lyfts fram först i meningen, liksom i svenska, även om topikalisering normalt sker genom grammatiska markörer. Adjektiv och substantiv kopplas ihop med förbindelseordet nga, och kan stå i godtycklig ordning bara nga är mellan dem.

Substantiv

Substantiv i cebuano böjs inte, men kasusmarkörer läggs normalt till framför dem. Kasus fungerar dock på ett helt annat sätt i Cebuano än i svenska och de flesta andra europeiska språk. Cebuano kan analyseras som ett ergativt språk. Medan svenska skiljer på nominativ (subjekt) och ackusativ (objekt), skiljer istället ergativa språk mellan:

Ergativ: den aktivt handlande som påverkar ett objekt, subjektet till ett transitivt verb.
Absolutiv: den som utsätts för något, objektet till ett transitivt verb eller subjektet till ett intransitivt.

Men i Cebuano beror exakt vilka roller som olika kasusmarkörer indikerar också på hur verbet böjs. Olika verbformer tilldelar olika roller till absolutivt och ergativt markerade substantiv.

Det finns tre typer av kasusmarkörer:

Kinsa (absolutiv)
Tag-iya (ergativ och genitiv)
Gitagan-an (oblik)

Kinsa används för att markera det topikaliserade i en mening, och även för båda leden i en ekvativ mening.

Tag-iya används för ägaren till något eller den som aktivt gör något.

Gitagan-an-markörer motsvarar närmast svenskans prepositioner, och används för sådant som läge och riktning.

Kasusmarkörer delas dessutom in i två klasser, för personer och för allting annat.

Nedan är en tabell med kasusmarkörer. Mga (uttalat [maˈŋa]) är pluralmarkör.

	Kinsa	Tag-iya	Gitagan-an
allmänt singular	ang	sa	sa
allmänt plural	ang mga	sa mga	sa mga
person i singular	si	ni*	kang
person i plural	sila si/ silang	nila ni/ nilang*	kanila ni/ kanilang

Exempel:

Miabot si Manang Kcy.
har-kommit Manang Kcy
"Manang Kcy hae kommit."

Gwapo si Roland Christian.
Snygg är Roland Christian.
"Roland Christian är snygg."

Nakit-an ni Nicoy si Janx.
såg Nicoy Janx
"Nicoy såg Janx."

Mangadto silang Karlatoot ug Susiedear sa balay ni Jedd.
Ska-gå Karlatoot och Susiedear till hus -s Jedd
"Karlatoot och Susiedear ska gå till Jedds hus."

Hain ang mga libro?
Var de där bok
"Var är böckerna?"

To-a kang Williever ang yawe.
Vid med Williever den nyckel
"Williever har nyckeln."

Pronomen

Precis som substantiv är pronomen kasusmarkerade.

	Kinsa	Tag-iya (primär)¹	Tag-iya (modifierande)²	Gitagan-an
Första person singular	ako	akoa³	nako	kanako
Andra person singular	ikaw	imoha³	nimo	kanimo
Tredje person singular	siya / sya	iyaha /iya	niya	kaniya
Första person plural inklusiv (jag & du)	kita	atoa / ato	nato	kanato
Första person plural exklusiv (jag & de)	kami	amoa / amo	namo	kanamo
Andra person plural	kamo	inyoha	ninyo	kaninyo
Tredje person plural	sila	ilaha	nila	kanila

¹ Det finns två varianter av tag-iya. De är snarlika utom att primär tag-iya kräver förbindelseordet nga medan...

² ... modifierande tag-iya inte kan användas som adjektiviskt komplement.

³ Sista stavelsen bortfaller ofta.

När ett pronomen inte står först i en mening används oftast en kortare form:

	Kinsa	Tag-iya (primär)	Tag-iya (modifierande)	Gitagan-an
Första person singular	ko¹	ako	ko	nako
Andra person singular	ka	imo	mo	nimo
Tredje person singular	siya	iya	niya	niya
Första person plural inklusiv	ta²	ato	nato	nato
Första person plural exklusiv	mi	amo	namo	namo
Andra person plural	kamo	inyo	ninyo	ninyo
Tredje person plural	sila	ila	nila	nila

¹ När objektet är i andra person används ibland ta istället för ko.

² När objektet är i andra person kan ta betyda första person singular.

Det inklusiva vi, kita, syftar på talaren och den tilltalade tillsammans, och kan också inkludera ytterligare personer.

Det exklusiva vi, kamí, syftar på talaren och någon/några andra, men inte den tilltalade.

Exempel (notera skillnaden i verbformer, som styr vilken roll ett kinsa-pronomen har):

Misulat ko – "Jag skrev".

Gisulatan ko niya eller Misulat siya nako (beroende på om sändare eller mottagare är i fokus) – "Han/hon skrev till mig".

Akong ihatag niya – "Jag ska ge det till honom/henne".

Modifier tag-iya-pronomen följer efter det ord de bestämmer. Primära tag-iya pronomen kan ersätta ett modifier tag-iya-pronomen men föregår då det ord de bestämmer.

Ang balay nako / Ang akong balay – "Mitt hus".

Wala tay bugas – "Vi (du och jag) har inget ris".

Wala miy bugas – "Vi (någon annan och jag, men inte du) har inget ris".

Pronomen i cebuano är könsneutrala; siyá betyder alltså både han och hon.

Demonstrativa pronomen

	Kinsa	Tag-iya	Gitagan-an¹
Närmast talaren (det här)	kiri, (ri)²	iri	ngari
Nära talaren och den tilltalade (det här)	kini, (ni)	ini	nganhi
Närmast den tilltalade (det där)	kana, (na)	ana	nganha
Långt bort från båda	kadto, (to)	ato	ngadto

¹ Formen med nga- kan ersättas med di- så att ngari, nganhi, nganha, ngadto blir diri, dinhi, dinha, didto.

² Formen inom parentes är kortformen som ofta används när pronomenet inte står först i en mening.

Exempel:

Unsa ni?
Vad detta? "Vad är det här?"

Kinsa nang tawhana?
Vem den där man? "Vem är den där mannen?"

Gikan ni Pedro ning sulata.
Från (ni=adjektiv) Pedro detta brev "Det här brevet är från Pedro."

Mangaon sila didto.
Ska-äta de där-borta "De ska äta där."

Mikaon ana ang bata.
Åt det där det barn. "Barnet åt det där."

Verb

Verben i cebuano är krångliga för en svensk, både för att de är morfologiskt komplicerade, och för att de olika formerna inte alls matchar det svenska verbsystemet. Verben har affix som kan ange fokus, aspekt, modus, och annat, men däremot inte direkt tempus som vi är vana vid.

Aspekt

Verben böjs med avseende på aspekt snarare än tempus. Imperativ används för uppmaningar, ungefär som i svenska. Därutöver finns två aspekter som saknar svensk motsvarighet, och veterligen också saknar svenska namn: incepted och incepting.

imperativ aspekt - för uppmaningar.
incepted aspekt - handlingar som inte kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s. förflutna handlingar, och pågående handlingar som inte vanemässigt upprepas.
incepting aspekt - handlingar som kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s. futurum och vanemässigt upprepade handlingar.

Exempel på "INCEPTED" ASPEKT:

Förfluten tid

1. Jag åkte till Europa.

Handlingen påbörjades i det förflutna, därför blir det i cebuano:

Miadto ko sa Uropa .

2. Äntligen hittade jag dig,

Handlingen påbörjades i det förflutna, på cebuano:

Nakaplagan ra gyud ta ka.

Pågående handlingar

1. Jag går (håller på att gå) till köket.

Handlingen påbörjades innan yttrandet sades, därför blir det i cebuano:

Nagpadulong ko sa kusina.

2. Peter hittar Miriam.

Handlingen påbörjades innan yttrandet sades:

Nakaplagan ni Pedro si Miriam.

Exempel på "INCEPTING" ASPEKT

Framtida handlingar

1. Jag kommer att återvända till jul.

Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:

Mobalik ko karong Pasko.

2. Hon kommer att hitta dig.

Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:

Iya kang makit-an.

Vanemässiga handlingar

1. Hon går till stranden varje morgon.

Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igen varje framtida morgon, och gåendet kommer påbörjas gång på gång även i framtiden:

Moadto siya matag buntag sa baybayon.

2. Han hittar alltid henne där.

Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igen

Kanunay siya niyang makaplagan didto.

Fokus

Ett speciellt drag hos verben i cebuano är att verbformen återspeglar verbets relation till meningens tema, det som topikaliserats i meningen genom att ges absolutivt kasus.

Det finns nio vanliga fokusklasser: um-, pag-, pang-, ka-, magka-, on-, an-, i-, och reciprok klass.

um-verb

Former:

imperativ	incepted	incepting	wala-bas
-(um)-	mi-	mo-	mo-

Funktion: den här formen används i följande två fall:
1. man betonar att händelsen är momentan
2. man betonar att händelsen är en medveten handling
Tema: den som utför handlingen.

pag-verb

imperativ	incepted	incepting	wala-bas
pag-	nag-	mag-	mag-

Funktion: uttrycker handlingar som:
1. pågår ett tag
2. inte nödvändigtvis är medvetna

Tema: den som utför handlingen.

pang-verb

imperativ	incepted	incepting	wala-bas
pang-	nang-	mang-	mang-

Funktion: pluritiv form^{[förtydliga]} av um-verb.
Tema: den som utför handlingen.

ka-verb

imperativ	incepted	incepting	wala-bas
ka-	na-	ma-	ma-

Funktion: om förändringar.
Tema: det som förändras.

magka-verb

imperativ	incepted	incepting	wala-bas
none^{[förtydliga]}	nagka-	magka-	magka-

Funktion: om långsamt fortskridande förändringar.
Tema: den som förändras.

Reciproka verb

imperativ	incepted	incepting	wala-bas
pag-in-ay	nag-in-ay	mag-in-ay	mag-in-ay

Funktion: ömsesidiga handlingar.
Tema: minst två personer/saker som gör något ömsesidigt mot varandra.

on-verb

imperativ	incepted	incepting	wala-bas
-a	gi-	-on	-a

Det direkta objektet är tema. Liknar närmast svenskans passivformer.

an-verb

imperativ	incepted	incepting	wala-bas
-i	gi-an	-an	-i

Det indirekta objektet är oftast tema.

i-verb

imperativ	incepted	incepting	wala-bas
i-	gi-	i-	i-

Det använda instrumentet är ofta tema.

Modus

Det finns tre modus i cebuano: intuitiv, icke-intuitiv, och aptativ.

Intuitiv – intuitiv är verbets normala modus. Verbformerna i tidigare avsnitt ovan är i intuitiv.
Icke-intuitiv – icke-intuitiv används för att uttrycka oväntade eller oavsiktliga händelser. Det finns därför inga icke-intuitiva imperativ.
Aptativ – aptativ uttrycker möjligheten av en handling. Liksom icke-intuitiv saknar även aptativ en imperativform. I incepted-aspekt motsvarar aptativ närmast svenskans perfekt. I incepting-aspekt motsvarar det svenska uttryck med "kan/kunde".

Icke-intuitiv

Icke intuitiv	incepted-aspekt	incepting-aspekt	wala form
um verb	nahi-	mahi-	mahi-
pag verb	nahi-	mahi-	mahi-
pang verb	nahipang-	mahipang-	mahipang-
ka verb	naha-	maha-	maha-
magka verb	none	none	none
reciproka verb	nagka-in-ay	magka-in-ay	magka-in-ay
on verb	na-	ma-	ma-
an verb	hing-an	mahi-an	hing-i
i verb	nai-	mai-	mai-

Aptativ

Aptativ	incepted-aspekt	incepting-aspekt	wala-form
um-verb	naka-	maka-	maka-
pag-verb	naka-	maka-	maka-
pang-verb	nakapang-	makapang-	makapang-
ka-verb	none	none	none
magka-verb	none	none	none
Reciproka verb	none	none	none
on-verb	na-	ma-	ma-
an-verb	na-an	ma-an	ma-i
i-verb	gika-	ika-	ikaw

Bestämningar

Adjektiv i cebuano (och substantiv som används som bestämningar) länkas till det ord de bestämmer med länkordet nga. Om nga kommer efter ett ord som slutar på vokal, glottalt stopp eller bokstaven N så assimileras nga som ett suffix, -ng, på det ordet.

Adjektiv placeras oftast före det ord de bestämmer, men kan också placeras efter.

Exempel:

maayong buntag – god morgon

dakong panon – en stor skara

mga matang malulot – vackra ögon

Ett substantiv placeras däremot alltid efter det ord det bestämmer.

Exempel^{[förtydliga]}:

balay nga bato – stenhus

hangin nga habagat – sydöstmonsun

Superlativ uttrycks med affixet kina--an eller partikeln labing eller prefixet pinaka-

Exempel:

kinamaayohan – bäst

kinadak-an – störst

labing malulot – vackrast

pinakagwapa – vackrast

Komparativ uttrycks med någon av partiklarna mas eller labawng.

Enklitiska partiklar

Cebuano har enklitiska partiklar som bär mycket information om betydelsenyanser

Några exempel på vanligt förekommande partiklar:

na och pa
- na: nu, redan, än
- pa: fortfarande, annars, utöver, än
man: partikel som används för att bortse från orsaker eller resultat;även, fastän
pud,sad: också
lamang (lang): begränsande partikel; bara
daw, kuno: en partikel som uttrycker att informationen i yttrandet är hörsägen; man säger, det sägs att, det lär vara så att, ...
gyud: artig partikel
ba: används i ja/nej-frågor och ibland i andra sorters frågor
sa: för tillfället, för ett ögonblick men ändå (i negativa fraser)
kaha: uttrycker förvåning; jag undrar, kanske, minsann (används ibland också i frågor).
kay: uttrycker orsak; eftersom, alltså
diay: insiktspartikel; uttrycker att talaren har insett eller plötsligt kommit ihåg något.
tingali: uttrycker osäkerhet; kanske, eventuellt, tycks
unta: uttrycker hopp, orealiserat villkor (med verb i incepting aspekt), används i villkorliga uttryck.

Negation

Det finns tre negationer i cebuano: dili, wala, och ayaw.

Dili negerar adjektiv, substantiv, och "incepting" verb.

Dili ko motrabaho ugma.

"Jag kommer inte att arbeta imorgon."

Dili dato tong babayhana.

"Den kvinnan är inte rik."

Wala negerar "incepted"-verb och existentiella påståenden.

Wala koy kwarta.

"Jag har inga pengar."

Wala ko motrabaho tibuok adlaw.

"Jag arbetade inte hela dagen."

Ayaw används för negativa befallningar.

Ayaw og hilak.

"Gråt inte."

Ayaw mo pagdagan-dagan dinhi.

"Spring inte här!"

Frågeord

Unsa? – Vad?
Asa?– Var? (för en plats)
Diin?, Dis-a? – Var?
Hain?, Saa? – Var? (för ett föremål eller en person)
Kinsa? – Vem?
Ngano? – Varför?
Kangkinsa? – Till vem?
Giunsa? – Hur?
Kanus-a? – När?
Pila ka buok?, Pila? – Hur många?
Tagpila? – Hur mycket?
Diay ba? – Verkligen?

Asa eller hain?

Asa och hain—båda betyder var—används i olika kontext i formell cebuano.

Asa används när man frågar efter en plats.

- Asa ka padulong? (Vart går du?)
- Asa ta molarga? (Vart reser vi?)

Hain används när man frågar efter personer eller saker.

- Hain na ang gunting? (Var är saxen?)
- Hain na si Arsenia? (Var är Arsenia?)

I talspråk används däremot mest asa. Det är sällan man hör hain.

Vokabulär

Swadeshlista med grundläggande ord på svenska och cebuano:

Svenska – cebuano

jag – ako
du – ikaw
han, hon – siya
vi – kita (inkl), kami (exkl)
ni – kamo
de – sila
det här – kani, ining, ini
det där – kanâ, anang, anâ
här – diri, dinhi, di-ani, di-ari
där – dihâ, dinhâ, di-anâ, di-arâ
vem – kinsa
vad – unsa
var – ahà
när – kanus-a
hur – gi-unsa
inte – dilî, wala
allt – tanan
många – daghan
några – pila-pila
få, lite – gamay
annan – uban
ett – usà, uno
två – duhà, dos
tre – tulò, tres
fyra – upat, kwatro
fem – limà, singko
stor – dako, dagko
lång – ta-as
bred – lapad
tjock – bagâ
tung – bug-at
liten – gamay
kort – mobô
smal – kitid, pi-ot
tunn – niwang
kvinna – babae
man – lalaki
människa – tao
barn – anak (egna barn), batâ (andras ungar)
maka – asawa
make – bana, asawa
moder – inahan, mama
fader – amahan, papa
djur – mananap
fisk – isda
fågel – langgam
kyckling – manok
hund – irô
lus – kuto
gnet (lusägg) – lusâ
orm – halas, ha'as
mask – bulati, ulod, u'od
träd – kahoy
skog – kakahoyan (skogsdunge), lasang, kalasangan (djungel)
pinne – kahoy, sanga (gren), tukog (kvist)
frukt – bunga
frö – liso
löv – dahon
rot – gamot
fruktskal – panit sa bunga
blomma – bulak, buwak
gräs – sagbot
rep – pisî
skinn – panit
kött – karne, carne
blod – dugô
ben (i skelettet) – bukog
fett – tambok, mantika
ägg – itlog
horn – sungay
svans – ikog
fjäder – balahibo
hår – buhok, balahibo
huvud – ulo
öra – dalunggan, dunggan
öga – mata
näsa – ilong
mun – bâ-bâ
tand – ngipon
tunga – dila
nagel – kuko
fot – ti-il
ben – paa (även lår), bagtak (underben), hita höft)
knä – tuhod
hand – kamot
vinge – pakô
mage – tiyan
inälvor – tinae
hals – li-ug
rygg – luyo
bröst (på kvinna) – totoy, susô, dughan
bröst (bringa) – dughan
hjärta – kasing-kasing, dughan
lever – atay
dricka – inom
äta – kaon
bita – paak (bite), kitkit (nibble)
suga – supsup
spotta – luwâ
kräkas – suka
blåsa – huyop
andas – ginhawa
skratta – katawa
se – kitâ
höra – dungog
veta – kabalo, kabawo
tänka – huna-huna
lukta – simhot
frukta – hadlok
sova – tulog, tu'og
liv – kinabuhi
dö – patay, mamatay
döda – mupatay, nipatay
kämpa – away, laban (även välja sida)
jaga – nangaso
slå – igô, tira
skära – putol (skära av), hiwa (skiva), gunting (klippa)
klyva – tungâ, hatî
hugga – saksak, dunggab
klia – katol
gräva – kalot, kotkot
simma – langoy
flyga – lupad
gå – lakaw
komma – anhi, halî
ligga – higdâ
ligga på mage – kulob
sitta – lingkod
stå – tindog
vända – likô
falla – hulog
ge – hatag
hålla – gunit
klämma – pig-it, pi-it (pressa), pisâ, pusâ (klämma sönder)
gnugga – kuskus
tvätta – hugas
torka av – pahid (gnida), trapo, punas (torka rent)
dra – bira
putta – tuklod
kasta – labay
binda – higot
sy – tahî
räkna – ihap
säga – sulti, ingon
sjunga – kanta
ljud – tingog
leka – dulâ
flyta – lutaw
rinna – agas
frysa – nigahî (also harden)
svälla – burot
sol – adlaw
måne – bulan, buwan
stjärna – bituon
vatten – tubig
regn – ulan, uwan
flod – ilog (större flod), sapa (mindre vattendrag, bäck)
sjö – lawâ
hav – dagat
salt – asin
sten – bato
sand – balas, ba'as
damm – abog
jord – yutâ
moln – ambon
dimma – yamog, tun-og
himmel – langit
vind – hangin
snö – nyebe
is – yelo
hård – gahî
rök – aso
eld – kalayo, kayo
aska – abo
brinna – sunog
väg – dalan, da'an
berg – bukid, buntod, bungtod
lukta illa – bahô
röd – pula, puwa
grön – berde
gul – dilaw
vit – putî
svart – itom
natt – gabii
dag – adlaw (also sun), buntag (also morning)
år – tu-ig
varm – langgaw (ljummen), igang (obehagligt varm), init (het)
kall – bugnaw, tugnaw, tun-og
full – punô
ny – bag-o
gammal – da-an
bra – maayo
dålig – batî (även ful), la-in
rutten – latâ, bulok
smutsig – hugaw
rak – tulid
rund – lingin
vass – ha-it
slö – puol, pulpol, habol
jämn – hamis
våt – basâ
torr – uga
rätt – tuod, sakto, ensakto
fel – sayop, malî
nära – duol, tapad (beside)
långt bort – layô
ha rätt – tu-o (to be correct)
vid – sa
i – sa [sulod sa]
med – uban sa
och – ug
om – kung
eftersom – kay, tungod kay
namn – ngalan

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

^ [a b c d e] Masja Koptjevskaja Tamm: cebuano i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 24 januari 2016.

Wikipedia

Wikipedia har en upplaga på Cebuano.

Externa länkar

[ne-1] [a b c d e] Masja Koptjevskaja Tamm: cebuano i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 24 januari 2016.

[1]

Cebuano

Systematik

Skrift och fonologi

Vokaler

Konsonanter

Betoning

Grammatik

Substantiv

Pronomen

Demonstrativa pronomen

Verb

Aspekt

Fokus

um-verb

pag-verb

pang-verb

ka-verb

magka-verb

Reciproka verb

on-verb

an-verb

i-verb

Modus

Icke-intuitiv

Aptativ

Bestämningar

Enklitiska partiklar

Negation

Frågeord

Asa eller hain?

Vokabulär

Källor

Noter

Externa länkar

Portal di Ensiklopedia Dunia