Carl Curman

Carl Curman
Född8 mars 1833[1][2]
Sjögestads församling[3][4][5], Sverige
Död19 oktober 1913[1][2] (80 år)
Stockholms stad[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[6][7]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
Karolinska Institutet
Kungliga Akademien för de fria konsterna,
SysselsättningFotograf, balneolog[1], skulptör, läkare, forskare, tecknare
ArbetsgivareKungliga Akademien för de fria konsterna
MakaCalla Curman
(g. 1878–)[1][8]
BarnSigurd Curman (f. 1879)
Ingrid Sofia Carolina Curman (f. 1881)
Nanna Curman (f. 1884)[8]
FöräldrarSamuel Johan Curman
Carolina Curman
Redigera Wikidata
Anatomilektion på konstakademien med Carl Curman som lärare.
Carl Curman på äldre dagar porträtterad av Emil Österman.
Lysekil 1883.
Foto: Carl Curman

Carl Peter Curman, född 8 mars 1833 i Sjögestads socken, död 19 oktober 1913 i Stockholm,[9] var en svensk vetenskapsman, läkare, professor, balneologen, badhusarkitekt, skulptör och tecknare som även är känd för de många fotografier av historiskt värde som han tog.

Biografi

Carl Curman tog studentexamen i Uppsala 1853 och var 1856–1860 elev både vid Karolinska institutet och Akademien för de fria konsterna där han studerade för Carl Gustaf Qvarnström. Han blev medicine kandidat 1859 och medicine licentiat 1864 och promoverad till medicine hedersdoktor vid Köpenhamns universitets jubelfest 1879. År 1880 blev han utsedd till docent i balneologi och klimatologi vid Karolinska institutet. År 1869 fick han en professur i plastisk anatomi vid Konstakademien. Sedan 1884 var han hedersledamot av Konstakademien. Qvarnström ansåg honom vara en av akademiens bästa elever i skulptur. Bland hans tidiga arbeten märks flera skulpturer med folklivsmotiv och fornnordiska ämnen. Han utförde även en rad porträttbyster bland annat av professor Anders Retzius samt en Hippokratesbyst för Svenska läkaresällskapet. Han tecknade en lång serie bilder av människokroppen avsedda för en lärobok i anatomi, vilka emellertid förstördes i samband med branden vid Centraltryckeriet 1875.

Familj

Hans föräldrar var lantbrukaren Samuel Johan Curman (1801–1865) och Maria Carolina (född Strömberg). Han gifte sig 1878 med Calla Liljenroth (född Lundström), med vilken han fick barnen Sigurd Curman, Ingrid Fries, Nanna Fries och Carl G. Curman.

Badhusanläggning i Lysekil

Curman blev 1859 badläkare i Lysekil, och fick 1863 uppdraget att anordna en ny badhusanläggning. 1872–88 var han Lysekils intendent. 1866 uppgjorde han planen till en offentlig badinrättning i Stockholm och bildade Stockholms badhusaktiebolaget (anläggningar Malmtorgsbadet samt dess senare filialanläggning Sturebadet) samt ledde iordningställandet av detta projekt. Han ledde senare även organiserandet av Stockholms övriga badinrättningar. 1876–83 var han ledamot av styrelsen för Tekniska skolan i Stockholm och 1875–96 ledamot av Gymnastiska centralinstitutets direktion.

Bibiliografi i urval

  • Om romerska bad och finska badstugor, 1871
  • Meddelande om massage etc., 1873
  • Bidrag till kännedomen om klimat och bad vid Sveriges vestkust. I. Studier öfver Nordsjökusternas sommarklimat, 1876-77
  • Kortfattad badlära och dietetik i A. Levertins Svenska brunnar och bad
  • Om bad och badning i Helsovännens Flygskrifter, 1892

Fotografier tagna av Carl Curman

  • Okänd kvinna poserar som en grekisk eller romersk musa eller gudinna, 1880-1890.
    Okänd kvinna poserar som en grekisk eller romersk musa eller gudinna, 1880-1890.
  • Interiör med fris och hund i Curmans villa på Floragatan 3, 1880-1890.
    Interiör med fris och hund i Curmans villa på Floragatan 3, 1880-1890.

Curman är representerad vid bland annat Nationalmuseum[10] och med fotografier vid ett flertal svenska museer samt i Riksantikvarieämbetets arkiv.

Se även

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Curman, Carl Peter  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Noter

Carl Curmans familjegrav på Norra begravningsplatsen.
  1. ^ [a b c d e] C. D. Josephson, Carl P Curman, s. 459, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15741, läst: 7 december 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] KulturNav, KulturNav-ID: aa116962-83c1-49d3-956a-9e495d3300e3, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 april 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 april 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Curman, CARL PETER, Svenskagravar.se, läs online, läst: 29 april 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sten nr 111 – Carl Peter Curman, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 april 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 april 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Curman, Carl Peter
  10. ^ Nationalmuseum

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata