Carl-Olof Ternryd

Carl-Olof Ternryd
Född	25 juni 1928 Moheda församling i Kronobergs län, Sverige
Död	8 juli 2013 (85 år) Vällingby församling i Stockholms län, Sverige
Nationalitet	Sverige
Yrke/uppdrag	Civilingenjör, generaldirektör

Carl-Olof Ternryd, född 25 juni 1928 i Moheda församling i Kronobergs län, död 8 juli 2013 i Vällingby församling i Stockholm,[1] var en svensk civilingenjör, professor och generaldirektör.

Biografi

Ternryd föddes som son till hemmansägaren Emil Carlsson och dennes hustru Stina Carlsson (född Bengtsson).[2] År 1953 gifte han sig med Carola Östman[3] (1927–2012).[1]

Ternryd avlade civilingenjörsexamen vid Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm 1953 och blev teknologie licentiat 1971 samt teknologie hedersdoktor 1980.[2] Åren 1953–1956 var han anställd vid Uddevalla lantmäteridistrikt.^[källa behövs] Därefter tjänstgjorde han i tjugofem år vid Vägverket: åren 1957–1967 som avdelningschef för fotogrammetriavdelningen, 1967–1971 som överingenjör, 1971–1975 som teknisk direktör och chef för tekniska avdelningen, 1975–1978 som chef för driftsavdelningen[2] och från den 1 maj 1978 till den 30 juni 1982 som generaldirektör.[2]^[källa behövs] En av hans stora insatser som generaldirektör var den snabba återuppbyggnaden av Tjörnbron, som 1980 hade rasat.[4] Åren 1982–1988 var han generaldirektör för Försvarets materielverk. Han var 1988–1994 adjungerad professor[2] i fotogrammetri^[källa behövs] vid KTH.[2] Han var president i internationella lantmätarfederationen (”International Federation of Surveyors”. http://en.wikipedia.org/wiki/International_Federation_of_Surveyors. ) 1974–1977,^[källa behövs] ledamot av styrelsen för Skanska 1982–1998, ordförande i Bilindustriföreningen 1982–1994[2] och ordförande i Svenska Vägföreningen 1983–1993.^[källa behövs]

Carl-Olof Ternryd invaldes 1976 som ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien[2] och var dess vice preses 1979–1981.^[källa behövs] År 1976 invaldes han i mexikanska vetenskapsakademien (”Academia Mexicana de Ciencias”. http://en.wikipedia.org/wiki/Mexican_Academy_of_Sciences. )[2] och 1985 i Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[3] Åren 1991–1996 var han styresman för Krigsvetenskapsakademien och utvecklade som sådan samarbetet med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och bidrog till att göra Krigsvetenskapsakademien till en drivande kraft i försvarsdebatten. En särskild höjdpunkt under hans period som styresman var Akademiens tvåhundraårsjubileum 1996, som firades med en rad symposier.[5] Ternryd utsågs 1996 till hedersledamot av Krigsvetenskapsakademien.[6]

Bibliografi

• Mätningsteknik och fotogrammetri, första upplagan (med Eliz Lundin, Akademiförlaget-Gumperts 1966).
• Mätningsteknik och fotogrammetri, andra upplagan (med Eliz Lundin, Läromedelsförlaget 1970).
• Some theoretical and practical aspects concerning the problems of geometrical quality in the application of photogrammetry to highway design (Tekniska högskolan 1972).
• Nyckelord för bra ledarskap (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 1985).
• "Varför är utvecklingen av ledarskap så väsentlig inom den offentliga förvaltningen?", Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar, 1987, s. 37–43.
• "Försvarsindustrin och säkerhetspolitiken", Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar, 1988, s. 289–299.
• "Utvecklingen av vägprojekteringstekniken sedan 1950-talet", Daedalus, 1991, s. 54–90.
• Svensk fotogrammetri och fjärranalys under 1900-talet (med Lars Ottoson och Kennert Torlegård, Kartografiska sällskapet 2004).
• Sveriges lantmätareförening under 100 år. En historisk återblick 1908–2008 (Sveriges lantmätareförening 2008).

Utmärkelser

• Riddare av Nordstjärneorden, 18 november 1971.[7]
• Hans Majestät Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band, 8 juni 2000.[8]
• Kommendör av Finlands Vita Ros’ orden, 6 december 2004.[9]

Referenser

1. ^ [ ] Sveriges dödbok 1901–2013, version 6.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2014).
2. ^ [ ] Jönsson, Lena, red (2000). Vem är det 2001. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. sid. 1124 .
3. ^ [ ] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 195. ISBN 91-630-4181-2 .
4. Herolf, Gunilla (2013). ”Minnesord över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (4/2013): sid. 8. http://kkrva.se/wp-content/uploads/dokument/HoT_4_2013.pdf. 
5. Herolf, Gunilla (2013). ”Minnesord över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (4/2013): sid. 9. http://kkrva.se/wp-content/uploads/dokument/HoT_4_2013.pdf. 
6. Kungl Krigsvetenskapsakademien. Matrikel 1997-01-01. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. 1997. sid. 2 .
7. Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 327, digital avbildning.
8. Svenska Dagbladet, 8 juni 2000, sid. 10
9. ”Ordensutdelning på självständighetsdagen”. Finlands ambassad, Stockholm. 8 december 2004. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306070535/http://www.finland.se/public/default.aspx?contentid=110928&contentlan=3&culture=sv-FI. 

Vidare läsning

• Herolf, Gunilla (2013). ”Minnesord över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (4/2013): sid. 8–9. http://kkrva.se/wp-content/uploads/dokument/HoT_4_2013.pdf. 

Företrädare: Sven-Göran Olhede	Generaldirektör för Vägverket 1978–1982	Efterträdare: Per Anders Örtendahl
Företrädare: Ove Ljung	Generaldirektör för Försvarets materielverk 1982–1988	Efterträdare: Per Borg