Carina Jaarnek
Eva Carina Kvistborg Jaarnek, ibland kallad Kina Jaarnek, född 26 december 1962 i Säbrå i Ångermanland,[3] död 17 januari 2016[4][5][6][7] i Värmdö församling i Stockholms län, var en svensk sångerska. Hon sjöng i ett flertal dansband, bland annat sitt eget band, Carina Jaarneks orkester, där hon 1989 blev Sveriges första kvinnliga kapellmästare.[8] Hon medverkade även i Melodifestivalen två gånger. KarriärJaarnek framträdde i Sveriges Televisions Nygammalt vid tolv års ålder 1974 och medverkade under 1970-talet i Frösöflickorna, och under 1980-talet i Bosse Påhlssons orkester och Alfstarz, innan hon 1989 startade sitt eget band Carina Jaarneks orkester.[9][10] Jaarnek nådde sin första Svensktoppsplacering 1986 med låten Natten tänder ljus på himlen.[11] Ihop med sin yngre bror Mikael deltog hon i den svenska Melodifestivalen 1994 med bidraget Det är aldrig försent, och i den svenska Melodifestivalen 2002 med bidraget Son of a Liar under namnet Kina Jaarnek.[12] Jaarnek placerade sig som trea bland deltagare från femton länder i Sopot International Song Festival 1996 med I Want You Back My Love (svensk titel Då vaknar kärleken) av Stephan Berg. Jaarnek spelade in en skiva tillsammans med Elvis Presleys musiker James Burton, Jerry Sheff, Glen D Hardin, Ronnie Tutt, Charlie Mc Coy, BB Cunningham, Billy Swan, DJ Fontana och Paul Burlison.[5] Hon spelade även in låtar i Los Angeles där gitarristen Albert Lee medverkade.[5] PrivatlivCarina Jaarnek var syster till Towe[10], Pia och Mikael[13], och växte upp på Frösön i Jämtland[3] och senare i Ronneby och Kallinge i Blekinge. Hon var först sambo med musikern Göte Eriksson (född 1959)[14] och fick två döttrar (födda 1982 respektive 1989).[15] Fram till sin död var hon sedan gift med sin manager Niels Kvistborg (född 1946).[5] 2016 drabbades Carina Jaarnek av en hjärnblödning och avled dagen efter.[16] Hon var vid frånfället skriven i Värmdö församling i Stockholms län. DiskografiSoloalbum
Solosinglar
Sololåtar på Svensktoppen
Missade listan
Referenser
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia