Buddisering

Buddisering (uppkallad efter dansken C. Budde[1]) var en metod som användes särskilt kring sekelskiftet 1800/1900 för att förlänga hållbarheten hos mjölk[2]. Mjölken värmdes upp till 50-55°C och väteperoxid tillsattes[3]. Det kallades sterilisering av mjölken, men var egentligen en ofullständig avdödning av bakterierna som fanns i den. Metoden fick aldrig någon egentlig acceptans bland annat för att mängden väteperoxid som behövde tillsättas varierade på grund av mjölkens kvalité. Tillsattes för liten mängd minskade förekomsten otillfredsställande av i mjölken sjukdomsorsakande bakterier så smittrisken fanns kvar och tillsattes för mycket smakade mjölken illa. Olika former av uppvärmning, senare standardiserat som pastörisering ersatte buddiseringen och var betydligt effektivare.

Referenser

1. Buddisering i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
2. Hellberg, Frithiof, red (1904). ”Buddisering af mjölk”. IDUN Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet 17 (44): sid. 539. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118083052/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_44.pdf. Läst 18 december 2018. 
3. Barthel, Chr. (1907). ”Hvad veta vi för närvarande om komjölkens enzymer?”. Svensk Kemisk Tidskrift 19: sid. 111. https://runeberg.org/svkemtid/1907/0115.html. Läst 18 december 2018.