Bristol Proteus

Bristol Proteus
En Rolls-Royce Proteus från den svenska torpedbåten HMS Spica.
Typ	Gasturbin/Turboprop
Tillverkare	Bristol Aeroplane Company Rolls-Royce plc
Första körning	25 januari 1947
Ursprung	Storbritannien
Varianter	Se varianter
Data
Längd	2 870 mm
Diameter	1 003 mm
Vikt	1 293 kg
Kompressor	12-stegs axialkompressor plus en radialkompressor
Brännkammare	8 bakströmsbrännkammare
Turbin	En 2-stegs högtrycksturbin för kompressorn En 2-stegs lågtrycksturbin för drivaxeln
Bränsle	Fotogen
Prestanda
Effekt	3 780 hk (Mk.600) 3 900 hk (Mk.705) 4 120 hk (Mk.755) 4 445 hk (Mk.765)
Kompression	7,2:1
Luftflöde	20 kg/s
Bränsleförbrukning	1 241 l/h

Bristol Proteus, även känd som Bristol Siddeley Proteus och Rolls-Royce Proteus, är en brittisk gasturbin. Det var den första serieproducerade gasturbinen och den har också kännetecken som delas med första generationens jetmotorer som axialkompressor och bakströmsbrännkammare. Utvecklingen försenades av diverse mekaniska problem, men i slutet av 1950-talet hade den utvecklats till en driftsäker och effektiv gasturbin.

Utveckling

Utvecklingen av Bristol Proteus och den motsvarande jetmotorn Bristol Phoebus började 1944. Phoebus provflögs 1946 monterad i en Avro Lincoln. På grund av dåligt luftflöde genom motorn kom Phoebus aldrig längre än provstadiet, men tack vare lärdomar från Phoebus och inhyrd expertis från Rolls-Royce lyckades Bristol till slut göra Proteus till en driftsäker och effektiv gasturbin. Proteus användes som turbopropmotor i brittiska flygindustrins flaggskepp som Bristol Britannia och Saunders-Roe Princess, den sistnämnda med dubbla Proteus-motorer kopplade till en gemensam växellåda (Bristol Coupled Proteus). Trots problem med isbildning i insuget och övervarvning betraktades Proteus som relativt lyckad.

”	I shall hate (the Proteus) to my dying day because of the way, whenever we thought we had the problems licked, a new one would suddenly emerge – at the worst possible moment.	„
– Sir Stanley Hooker, en av utvecklarna av Bristol Proteus.

Varianter

• Proteus 600 – Första produktionsmodellen. Använd som yttre motorer i Saunders-Roe Princess.
• Proteus 610 – Modell för dubbelmontering (Coupled Proteus). Använd som inre motorer i Saunders-Roe Princess.
• Proteus 700 – Andra produktionsmodellen
• Proteus 705 – En motor tillverkad för rekordbilen Bluebird-Proteus CN7.
• Proteus 710 – Modell för dubbelmontering (Coupled Proteus) avsedd för Bristol Brabazon Mk.II.
• Proteus 765 – Modell avsedd för Bristol Britannia.
• Marine Proteus – Marinanpassad modell med bland annat vattenkyld intercooler.
• Industrial Proteus – Modell för statisk installation i kraftverk.

Användning

Fartyg Brave-klass – brittiska torpedbåtar Spica-klass – svenska torpedbåtar Søløven-klass – danska torpedbåtar Sparviero-klass – italienska robotbåtar Willemoes-klass – danska robotbåtar Svävare SR.N4 – världens största passagerarsvävare

Flygplan Bristol Britannia – passagerarflygplan Saunders-Roe Princess – passagerarflygplan Andra farkoster Bluebird-Proteus CN7 – en bil som användes för att sätta hastighetsrekord på land. Andra tillämpningar Pocket Power Stations – världens första obemannade kraftverk.

Källor

• ”GT1 A/B”. Arboga robotmuseum. 27 september 2018. Arkiverad från originalet den 13 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140313120957/http://robotmuseum.se/Mappar/0E/Motorhistorik/EngineAndComponents/ARM_gt1.htm. Läst 10 oktober 2018. 
• ”Proteus Engine”. Bristol Wiki. 30 maj 2015. http://bristol.wikia.com/wiki/Proteus_Engine. 
• ”British Power Units”. Flight International: s. 393. 2 september 1955. https://www.flightglobal.com/pdfarchive/view/1955/1955%20-%201279.html. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Bristol Proteus.
  Bilder & media