Bo Andersson (fysiker)

Bo Algot Andersson,[1] född 8 juni 1937 i Kristianstad,[1] död 4 mars 2002[1] i Eslöv, var en svensk teoretisk fysiker.

Andersson var doktorand hos Gunnar Källén vid Lunds universitet och disputerade 1967.[2] Från 1984 var han professor i Lund. År 1987 blev han professor i teoretisk elementarpartikelfysik vid Naturvetenskapliga forskningsrådet.[3] Andersson tillbringade sabbatsperioder i västra Ontario, Orsay, CERN, UCLA, Berkeley, Stony Brook och Brookhaven.[4]

Andersson gjorde teoretiska insatser kring stark växelverkan och är tillsammans med Gösta Gustafson upphovsman till Lundmodellen för strängfragmentering, som tog sin början med en artikel från 1977.[4]

Andersson avled av en hjärtattack 2002 på väg hem från ett föredrag i Sankt Petersburg.

Källor

1. ^ [ ] Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
2. Andersson, Bo (1967). Properties of the transition amplitudes and the vertex functions in elementary particle physics.. Lund. Libris 845181 
3. Sveriges statskalender 1988, Stockholm: Allmänna förlaget, 1988, sid. 551, ISBN 91-38-09927-6.
4. ^ [ ] ”CERN Courier, Apr 24, 2002, Obituary: Bo Andersson 1937-2002”. Arkiverad från originalet den 6 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130106115719/http://cerncourier.com/cws/article/cern/28634/2. Läst 8 september 2009.