Blomsterspråk

En gul tulpan som symboliserar hopplös kärlek.

Blomsterspråk är att förmedla känslor eller tankar med hjälp av blommor. Blomsterspråk kan användas om växtsymbolik i största allmänhet men betecknar i första hand ett särskilt symbolspråk som utvecklades under 1800-talet genom de många blomsterspråksböcker som då gavs ut.

Historia

Själva ordsammansättningen lär först kunna dokumenteras i slutet av 1700-talet, på det engelskspråkiga området (”the language of flowers”) i diktsamlingen "Jubilate Agno" skriven 1759–1763 av Christopher Smart.[1]

När det gäller Sverige anges i fjärde bandet av "Svenska Akademiens Ordbok öfver svenska språket" (1916) den tidigaste svenska dokumentationen år 1830. En blomsterspråksbok utkom dock i Sverige något tidigare, ”Blomsterspråket eller Blommornas betydelse efter Österländskt sätt. En toilettskänk", Kalmar 1827.

För blomsterspråkets utveckling under 1800-talet har Johann Wolfgang von Goethe och romantiken haft betydelse. Blomsterspråket anses dock ha sitt ursprung i Asien, främst Persien och Kina. Under 1900-talet har blomsterspråket inte minst förmedlats genom blomsterhandelns slogan "säg det med blommor", och är fortfarande aktuellt i samband med högtider som bröllop och begravning.

Blomsterspråket är ett symbolspråk, som i första hand – ofta på ett hemlighetsfullt sätt – vill uttrycka känslor som glädje, vänskap och kärlek. Olika sorters blommor symboliserar olika saker och även blommans färg och antalet blommor kan ha betydelse för vad det är som uttrycks. En röd ros är exempelvis en vanlig symbol för kärlek. En bokstav kan också betecknas med en blomma, vars namn börjar med samma bokstav. A kan till exempel betecknas med aster. En blommas färg eller en kombination av två eller tre blommors färger kan på analogt sätt bilda bokstäver.

Tolkning av blommornas budskap

Ungdomstidningen Starlet (målgrupp unga flickor) publicerade i slutet av 1900-talet en lista med tolkning av blommornas budskap jämte välgjorda teckningar av respektive blommor. En ej närmare känd "Anna Larsson" har på sin hemsida givit en delvis avvikande tolkning. Det hela andas samma tonårsromantik, som visas i de i början av 1900-talet så populära poesiböckerna.

Blomma	Enligt Starlet	Enligt Anna Larsson [2]
Blåklocka	Jag är trogen	Skvallra inte för någon, om det du vet
Gladiolus	Du är för nonchalant	–
Krysantemum, gul	Jag tillhör en annan	–
Krysantemum, vit	Jag talar sanning	–
Liljor	Jag är fåfäng	–
Liljekonvalj	–	Att älska för mycket förslappar själen
Luktärt	Jag reser min väg	–
Maskros	Din självsäkerhet är skrattretande	Avvisad kärlek
Ros, gul	–	Jag är välbeställd
Ros, röd	Jag älskar dig	Jag älskar dig
Ros, vit	Jag älskar dig inte	Jag älskar din själ
Rosenknopp	–	Jag har älskat dig länge i hemlighet
Tussilago	Du är mitt allt	Den första kärleken
Tulpan, gul	Min kärlek känns hopplös	Hopplös kärlek
Tulpan, röd	Jag älskar dig	Kärleksförklaring
Violer	Låt oss vara tillsammans	–
Vitsippa	Tänk på mig	Dina ögon säger mer än dina läppar
Äppelblomma	Du är lika klok som du är vacker	–

Man kan vid tolkningen utgå från blommornas färger, och antalet blommor i en bukett kan också ges olika betydelser.[2]

Blomma	Budskap
Blå	Jag vill bli vid din sida intill döden
Gul	Du är solen i mitt liv
Lila	Jag önskar dig lycka och välgång i livet
Mörkröd	Jag saknar dig så
Orange	Jag är din trogne vän
Rosa	Jag är förälskad i dig och lovar dig trohet
Röd	Jag räknar dagarna tills vi möts igen
Vit	Jag tror på din renhet och jungfrulighet

Antal	Budskap
En blomma	Du är mitt allt
Två blommor	Låt oss resa bort tillsammans
Tre blommor	När får jag träffa dig igen?
Fyra blommor	Jag ser upp till dig och är dig tacksam
Fem blommor	Jag gör vad som helst för dig
Sex blommor	Jag tvivlar på ditt ord
Sju blommor	Jag älskar dig
Åtta blommor	Jag förblir dig trogen intill döden
Nio blommor	Jag vill vara ensam med dig
Tio blommor	Vill du gifta dig med mig? (Jämför kärleksknop)

Blomsterspråket används i Karl Ewerts svenska text, "Två små röda rosor", till "Im Hotel zur Nachtigall" av Stephan Weiß. Den svenska texten handlar om mannen som i en blomsterbutik beställer en stor bukett vita rosor till sin rena och skära kärlek, men visan avslutas med

”	Men om rätt ska vara rätt sätt i min bukett två små röda rosor.	„
– Karl Ewert

Källor och vidare läsning

• Arvidsson, Bengt, Bed och arbeta i trädgården. Trädgårdskonsten i tro och tradition. Lund 2009.
• Arvidsson, Bengt, Blomsterspråket - en forskningsintroduktion, i Bulletin för trädgårdshistorisk forskning Nr 19-20 2006-2007.
• Arvidsson, Bengt, I sultanens lusthus och österländskt blomsterspråk. Ett trädgårdshistoriskt perspektiv på religionsmöten och religionspedagogik, i "religionskunskap.nu", Föreningen Lärare i Religionskunskap Årsbok 2008.
• Cavalli-Björkman, Görel, Blomsterspråk, Nationalmuseum Stockholm 2007.
• Martinsson, Karin, Linnés blomsterur, Stockholm 2004. Ett sådant blomsterur finns uppbyggt i parkmuseet Tom Tits Experiment i Södertälje.
• Seaton, Beverly, The Language of Flowers. A History. The University Press of Virginia 1995.
• Siggstedt, Mette, Blomsterspråk. Växtsymbolik i kinesisk konst, Östasiatiska museet Stockholm 1986 (1999).
• Wingård, Sven, Blomsterspråk. Svenska blommor - fakta, folktro och folkliga namn, Sveriges radio 1997.

Noter

1. Seaton, Beverly, The Language of Flowers. A History. The University Press of Virginia 1995 s 61
2. ^ [ ] Anna Larsson: ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110608042616/http://hem.passagen.se/annalarsson83/blomsterspraket.html. Läst 3 maj 2011.  Här finns även ytterligare exempel på olika blomarters budskap

Se även

• Frimärksspråk