Biologisk skyddsnivå

Komponenter i ett laboratorium med skyddsnivå 4 (BSL-4).

Biologisk skyddsnivå (engelska biosafety level) är nivån på inneslutning av biologiska material som en förebyggande åtgärd för att isolera farliga biologiska medel i en sluten anläggning. Nivån på inneslutning sträcker sig från den lägsta nivån 1 (BSL-1) till den högsta vid nivå 4 (BSL-4). I USA, anger Centers for Disease Control and Prevention (CDC) dessa nivåer.[1] Inom Europeiska unionen, definieras samma biosäkerhetsnivåer i ett direktiv.[2]

Skyddsnivå 1 (BSL-1) är den lägsta skyddsnivån vilken avser laboratoriemiljö där man arbetar med smittämnen som utger ingen till minimal risk för infektion hos friska vuxna. Typiska exempel på BSL-1 klassade smittoämnen är en icke-patogen stam av bakterien Escherichia coli och jästsvampen Saccharomyces cerevisiae.[3][4]

Skyddsnivå 2 (BSL-2) avser laboratoriemiljöer där man hanterar smittoämnen som kan orsaka mild till måttlig sjukdom hos människor. För de flesta BSL-2 klassade smittoämnen finns det effektiv behandling eller profylaktiska åtgärder, som exempelvis vaccin. Haemophilus influenzae, Helicobacter pylori, Epstein-barrvirus och Respiratorisk syncytialvirus (RS-virus) är några få exempel på BSL-2 klassade smittoämnen.[3][4]

Skyddsnivå 3 (BSL-3) klassad lokal måste vara isolerad från huvudbyggnad och all laboratoriet personal måste bära specifik skyddsutrustning då man i denna miljö hanterar smittämnen som kan orsaka allvarlig till potentiellt dödlig sjukdom hos människa. Precis som för BSL-2 klassade smittämnen finns det ofta effektiv behandling eller profylaktisk behandling såsom vaccin. Till skillnad från BSL-2 klassade ämnen bedöms BSL-3 klassade ämnen ha en större risk att spridas ut till samhället. Virus såsom Rabies lyssavirus, SARS-CoV, SARS-CoV-2, Fästingburen encefalit virus (TBEV), Gula febernvirus och bakterier som exempelvis Bacillus anthracis, Mycobacterium tuberculosis och Salmonella typhi är några exempel på BSL-3 klassade mikroorganismer.[3][4]

Skyddsnivå 4 (BSL-4), den högsta klassificeringen av biologisk säkerhet avser en laborativ miljö som inkluderar arbete med mycket farliga och ofta exotiska smittoämnen/mikroorganismer. BSL-4 laboratorier ska vara extremt isolerade och förekommer ofta i separata byggnader med en dedikerad till- och frånluft samt vakuumledningar och dekontamineringssystem. Gemensamt för BSL-4 klassade ämnen är att det sällan finns effektiva behandlingar eller vaccin. Efter Ebola utbrottet i Västafrika 2014 har viruset blivit en av det mer kända BSL-4 klassificerade patogen men denna grupp innehåller även smittämnen som Marburgvirus, Krim-Kongo hemorragisk feber och Variolavirus.[3][4]

Lista över laboratorier med skyddsnivå 4 (urval)

• Folkhälsomyndighetens laboratorium i Solna. Det enda högrisklaboratoriet i Norden. För forskning kring och diagnostisering av hemorragiska febrar mm.[5]
• Centers for Disease Control and Prevention (CDC) i Atlanta, Georgia, USA. Många forskningsområden, bland annat finns lager av smittkoppsvirus.[6]
• National Institutes of Health i Bethesda, Maryland, USA
• Philipps-Universität Marburg i Marburg, Tyskland. Fokus på hemorragiska febrar. Se även Marburgvirus.
• Robert Koch-institutet i Berlin, Tyskland.

Referenser

1. Richmond JY, McKinney RW (editors) (1999). Biosafety in Microbiological and Biomedical Laboratories (4th ed.). ISBN 0-7881-8513-6. http://www.cdc.gov/od/ohs/biosfty/bmbl4/bmbl4toc.htm 
2. Council Directive 90/679/EEC of 26 November 1990 on the protection of workers from risks related to exposure to biological agents at work, OJ No. L 374, p. 1.
3. ^ [ ] Smittrisker - Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker (PDF)https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/smittrisker_afs_2018_4.pdf
4. ^ [ ] ”Laboratoriers skyddsnivåer — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/mikrobiologi-laboratorieanalyser/biosakerhet-och-bioskydd/riskbedomning/skyddsatgarder/laboratoriers-skyddsnivaer/. Läst 23 mars 2022. 
5. ”P4-laboratoriet vid Folkhälsomyndigheten”. Public Health Agency of Sweden. https://www.folkhalsomyndigheten.se/mikrobiologi-laboratorieanalyser/mikrobiologisk-beredskap-247-diagnostik/sakerhetslaboratorierna/p4-laboratoriet/. Läst 8 oktober 2014. 
6. Biosafety in Microbiological and Biomedical Laboratories, 5th ed.. U.S. Department of Health and Human Services. December 2009. http://www.cdc.gov/biosafety/publications/bmbl5/bmbl5_sect_viii.pdf. Läst 4 maj 2016. 

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Biosafety level, 8 mars 2017.