sv Bergalkippa

	Bergalkippa; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Alkippor; Alcippeidae
Släkte	Alcippe
Art	Bergalkippa; A. peracensis
Vetenskapligt namn
	§ Alcippe peracensis
Auktor	Sharpe, 1887
Synonymer
	Bergsfulvetta; Bergfulvetta

Bergalkippa^[2] (Alcippe peracensis) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Bergalkippan är en medelstor (14–16,5 cm) medlem av familjen alkippor. Den har grått på mantel och hjässa och en svart linje som börjar som ett ögonbrynsstreck men som sträcker sig bakåt som ett hjässband ända till nacken. Ovansidan är brun, undersidan är vitaktig. Den skiljer sig från liknande gråkindad alkippa genom mörkare skiffergrå hjässa, kraftigare hjässband, mer färglös ovansida och vitare undersida.

Utbredning och systematik

Bergalkippa delas in i två underarter:^[4]

Alcippe peracensis annamensis – södra Laos (Bolavenplatån), södra Annam och angränsande Cochinchina
Alcippe peracensis peracensis – höglänta områden på Malackahalvön (från norra Perak till södra Selangor och Pahang)

Indokinesisk alkippa (A. grotei) behandlades tidigare som underart till bergalkippan.

Släktes- och familjetillhörighet

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till flera olika familjer,^[5]^[6]^[7] där arterna till Alcippe verkade utgöra systergrupp till fnittertrastarna och fördes till den familjen. Senare genetiska studier^[8] har dock visat att de utgör en mycket gammal utvecklingslinje och urskiljs därför av exempelvis tongivande International Ornithological Congress (IOC) till en egen familj, Alcippeidae.^[3]

Levnadssätt

Bergalkippan hittas i bergsbelägen städsegrön skog och ungskog. Där utbredningsområdet överlappar med indokinesisk alkippa hittas bergalkippan över 900 meters höjd, medan indokinesisk alkippa förekommer i låglänta områden. Fågeln ses vanligen i par eller i smågrupper om upp till sju individer, ofta tillsammans med andra arter, födosökande efter insekter.

Häckning

Häckningssäsongen skiljer sig geografiskt. Det lilla skålformade boee av döda löv och mossa placeras i en buske, ett sly eller i en ormbunke. Därilägger den två ägg.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Alkippa (grek. Ἀλκίππη), vilket betyder "stridshäst", var namnet på flera gestalter i grekisk mytologi. Alkippa var bland annat en nymf som var dotter till jätten Alkyoneus och hade sex systrar; Phosthonia, Methone, Anthe, Pallene, Drimo och Asterie. När deras far blev dödad av Herakles, sörjde de så mycket att de kastade sig i havet. Amfitrite kände medlidande med dem och förvandlade dem till "kungsfiskar". Artens vetenskapliga namn peracensis är en latinisering av delstaten Perak i västra Malaysia.

Referenser

Tryckta källor

del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D.A. eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Vol. 12. Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 84-96553-42-6

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2011 Alcippe peracensis . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 1 februari 2012.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör bergalkippa.
Bilder & media
Wikispecies har information om Alcippe peracensis.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2011 Alcippe peracensis . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 1 februari 2012.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.

[CC-4] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11

[5] Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.

[6] Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.

[7] Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.

[8] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Bergalkippa