|
Barthold Lundén
James Barthold Lundén, född 20 december 1878 i Fässbergs församling, Göteborgs och Bohus län, död 17 april 1933 i Rebbelberga församling, Kristianstads län,[1] var en svensk kemiingenjör,[2] musiker och aktivist. BiografiLundén var son till kyrkoherden och politikern Peter Lundén och Emilia Kullgren, som tillsammans hade åtta söner.[3] Han utexaminerades som kemiingenjör från Chalmers tekniska läroanstalt 1899. Under en tid arbetade han som civilingenjör vid sockerfabriker i Sverige och Tyskland[3], men slutade 1902 sin tjänst i Tyskland för att under sex år utbilda sig till violinist i Stockholm, Brüssel och Berlin.[3] Därefter anställdes han 1908 som altviolinist i Göteborgs Symfoniorkester där han verkade fram till 1920.[3] Samtidigt var han musikrecensent 1909–1923 i Göteborgs Aftonblad[3] och fungerade som medhjälpare till redaktör Willy Grebst som 1913 startat skandaltidningen Vidi.[4] Lundén tog sedan över tidningen som chefredaktör när Grebst gick bort i förtid 1920 och drev den fram till nyåret 1931/1932.[5] År 1923 grundade han, tillsammans med Sigurd Furugård[a] Svenska antisemitiska föreningen[6], Sveriges första politiska organisation som använde hakkorset som symbol[7]. Organisationen sammanställde bland annat listor över judar i Göteborg, räknade Herman Göring bland sina medlemmar och blev en viktig plantskola för den framväxande nazismen.[8] Lundén var mycket kulturkonservativ och kritiserade bland annat Göteborgs konstmuseums inköp av modern konst.[4] I Vidi drev han också kampanj gentemot homosexualitet och wallraffade för att avslöja homosexuella grupperingar och män som köpte sex av män.[4] Vid hundraårsjubileet av Richard Wagners födelse 1913 översatte och gav han ut ett antal av hans noveller och uppsatser och 1922 publicerade han framtidsvisionen Den yttersta dagen.[9] Lundén är gravsatt på Västra kyrkogården i Göteborg. Kommentarer
Referenser
|
||||||||||||||||||
Portal di Ensiklopedia Dunia
