|
Anton Nyström
 Christen Anton Nyström, född 15 februari 1842 i Göteborg, död 17 juni 1931 i Stockholm, var en svensk läkare, föreläsare, folkbildare och skriftställare samt skapare av Stockholms arbetareinstitut.[7] BiografiNyström, som var son till grosshandlaren Lars Fredrik Nyström och Carolina Kristina Silfverstolpe, blev student vid Uppsala universitet 1860 och, efter studier där samt vid Karolinska institutet, medicine doktor i Lund 1868. Nyström var biträdande fältläkare i dansk-tyska kriget 1864. Därefter bedrev han 1866 och 1868 till 1869 studier i Wien, Paris och London. Han bosatte sig sedan i Stockholm och ägnade sig som läkare åt hudåkommor och sinnessjukdomar. Här verkade han under några årtionden för spridning av positivismens sociala, politiska och religiösa läror samt stiftade 1879 i Stockholm ett positivistiskt samfund, vars föreståndare han var. Detta samfund hade upptagit Auguste Comtes allmänna grundsatser. Nyström var bland annat expert på könssjukdomar och profilerade sig även som sexualupplysare, särskilt efter att det populärvetenskapliga verket Könslifvet och dess lagar kom ut 1904, en bok som Nyströms ordinarie förläggare Karl Otto Bonnier refuserade.[8] Det var Nyström som lärde sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen, att prova ut pessar.[9] I syfte att motverka alkoholism, asocialitet, kriminalitet och inflytandet från extremistiska agitatorer inom arbetarklassen samt ledd av övertygelsen om folkbildningens nödvändighet skapade han i oktober 1880 Stockholms arbetareinstitut. Nyström var institutets föreståndare till maj 1908 och verkade fastän länge motarbetad för dess bestånd. Institutet blev utgångspunkten för den populärvetenskapliga föreläsningsrörelsen i Sverige, för vilken statsunderstöd år 1913 utgick med 270 000 kronor till 540 föreläsningsanstalter, under det att kommuner eller enskilda lämnade minst lika mycket som det utgående statsbidraget.[10] Nyström förfäktade sina åsikter genom ströskrifter, i pressen, på flera olika möten, genom föreläsningar samt olika opinionsyttringar. Han förordade bland annat bildande av fackföreningar, religionsfrihet, kyrkans skiljande från staten, nykterheten och ett betryggande nationalförsvar samt bekämpade den materialistiska och hätska riktningen inom socialismen. Nyström föreslog 1919 homosexuella handlingars avkriminalisering i Om homosexualiteten inför vetenskapen och lagen. I sin ungdom kände Nyström Pontus Wikner som uppenbart svärmade för honom. Nyström besvarade dock inte de djupa känslorna, och det finns ingenting som tyder på att han haft kärleksrelationer med män. I sin bok från 1919 syftar Nyström uppenbart på Wikner när han beskriver "en äldre kamrat X, högt värderad för sin ädla personlighet; han var filosof och slutligen professor".[11] Nyströms personliga arkiv finns på Stockholms stadsarkiv och innehåller bland annat en omfattande brevsamling. Nyström var gift första gången 1868–1877 med danskan Thyra Hammerich, andra gången 1878–1907 med friherrinnan Louise Hamilton och tredje gången från 1907 och till sin död med Thyra Degermark (1879–1942). Anton Nyström är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna tillsammans med tredje hustrun Thyra.[12] BibliografiSjälvbiografi
Filosofi och religion
Historia
Medicin
Samhällsvetenskap
ReferenserNoter
Källor
Vidare läsning
Externa länkar
|
||||||||||||||||||
Index:
pl ar de en es fr it arz nl ja pt ceb sv uk vi war zh ru af ast az bg zh-min-nan bn be ca cs cy da et el eo eu fa gl ko hi hr id he ka la lv lt hu mk ms min no nn ce uz kk ro simple sk sl sr sh fi ta tt th tg azb tr ur zh-yue hy my ace als am an hyw ban bjn map-bms ba be-tarask bcl bpy bar bs br cv nv eml hif fo fy ga gd gu hak ha hsb io ig ilo ia ie os is jv kn ht ku ckb ky mrj lb lij li lmo mai mg ml zh-classical mr xmf mzn cdo mn nap new ne frr oc mhr or as pa pnb ps pms nds crh qu sa sah sco sq scn si sd szl su sw tl shn te bug vec vo wa wuu yi yo diq bat-smg zu lad kbd ang smn ab roa-rup frp arc gn av ay bh bi bo bxr cbk-zam co za dag ary se pdc dv dsb myv ext fur gv gag inh ki glk gan guw xal haw rw kbp pam csb kw km kv koi kg gom ks gcr lo lbe ltg lez nia ln jbo lg mt mi tw mwl mdf mnw nqo fj nah na nds-nl nrm nov om pi pag pap pfl pcd krc kaa ksh rm rue sm sat sc trv stq nso sn cu so srn kab roa-tara tet tpi to chr tum tk tyv udm ug vep fiu-vro vls wo xh zea ty ak bm ch ny ee ff got iu ik kl mad cr pih ami pwn pnt dz rmy rn sg st tn ss ti din chy ts kcg ve
Portal di Ensiklopedia Dunia
