Anton Brunner

Anton Brunner, född den 8 augusti 1898 i Bregana, Kroatien, Österrike-Ungern, död den 24 maj 1946 i Wien, Österrike, var en tysk tjänsteman vid Reichssicherheitshauptamt, Nazitysklands säkerhetsministerium.[1] Han var en av Adolf Eichmanns medarbetare. För att undvika förväxling med en annan av Eichmanns medhjälpare, Alois Brunner, kallades Anton Brunner för "Brunner II".

Brunner inträdde i NSDAP 1939. Han var mellan 1941 och 1943 verksam vid Zentralstelle für jüdische Auswanderung (Rikscentralen för judisk utvandring) i Wien och var ansvarig för deportationen av omkring 48 000 judar. 1943 var han under en kort period stationerad i Prag, innan han 1944 ingick i Sondereinsatzkommando Eichmann som planerade och genomförde förintelsen i Ungern.

Efter andra världskriget ställdes Brunner inför rätta i Wien och dömdes till döden som krigsförbrytare; han avrättades genom hängning.

Referenser

Noter

1. Det råder osäkerhet kring Anton Brunners medlemskap i SS. Vid rättegången i Wien 1946 uppgav han att han inte var medlem i SS. Han hade inte den för SS-medlemmar obligatoriska blodgruppstatueringen (Blutgruppentätowierung) och man har inte funnit några skriftliga dokument som bekräftar hans medlemskap. Felstiner, Mary (1997). ”Alois Brunner: ’Eichmann's Best Tool’” (på engelska). Museum of Tolerance: Multimedia Learning Center. The Simon Wiesenthal Center. Arkiverad från originalet den 3 december 2011. https://www.webcitation.org/63f6pAS3V?url=http://motlc.wiesenthal.com/site/pp.asp?c=gvKVLcMVIuG. Läst 3 december 2011. 

Tryckta källor

• Cesarani, David (2005). Adolf Eichmann: byråkrat och massmördare. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-20118-1 
• Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8