AnestesiAnestesi, från grekiska a-, "utan" och αἴσθησις, aisthēsis, "känsla",[1] är ett medicinskt begrepp. Anestesi är ett annat ord för bedövning och har att göra med upphävandet av förmågan att uppfatta, eller bedövningen av, sinnesintryck som till exempel smärta, tryck, värme, kyla eller beröring.[2] HistoriaDen moderna anestesins födelse brukar anges till 16 oktober 1846 i och med tandläkaren William T.G. Mortons eter-inhalations-narkos i Boston, världens först beskrivna eteranestesi (eterbedövning) på Massachusetts General Hospital.[3] Han hade dock redan 1844 börjat experimentera med eter när han studerade kemi.[4] Något även läkaren Crawford Long i Georgia, USA gjort men utan att publicera sina studier. Detta har gjort att man inte säkert kan säga när den första etersövningen gjordes.[5] Generell anestesiOrdet anestesi används inte så ofta i det svenska vardagsspråket, betydligt mer förekommande är ordet narkos. Specialister inom området i Sverige är anestesisjuksköterska samt anestesiolog som oftare benämns narkossjuksköterska respektive narkosläkare. Narkos innebär kontrollerad nedsövning tillsammans med smärtstillande läkemedel.[6] Regional anestesiRegional anestesi är det samma som lokalbedövning. Det är när man bedövar lokalt på kroppen, men man fortfarande är vid medvetande. Det kan ske vid till exempel mindre operationer, lagning av tänder och provtagningar.[7] YtanestesiYtanestesi är en ytlig bedövning som uppnås genom att man sprayar, penslar eller droppar bedövningsmedel på en slemhinna (slemhinneanestesi). Metoden används vid smärre ingrepp i näsa, svalg och ögon samt vid undersökningar med t. ex. endoskop i diagnostiskt syfte.[8] AnestetikumBedövningsmedel, anestetikum (plur. anestetika), är läkemedelspreparat som användes i samband med anestesi. Bedövningsmedel används i sjukvården, av tandläkare och av veterinärer. Exempel på narkosmedel
Exempel på lokalanestetika
AnestesiologiMedicinska specialiteten anestesiologi omfattar i Sverige både anestesi och intensivvård, samt till viss del även smärtlindring. Se ävenReferenserNotförteckning
KällförteckningExterna länkar
|